Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den ryska mobiliseringen i juli 1914. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polemiken om krigsutbrottets förhistoria frågorna om ansvaret för
detta ultimatums bryskhet och särskildt om Tysklands
ställning till bundsförvantens utmanande steg.
Ett annat grundfaktum i den svarta veckans olycksbringande
händelsekedja är, att, när omsider det diplomatiska letandet efter
kompromissformler kommit i gång, den allmänna ryska
mobiliseringen afklippte alla uppgörelsemöjligheter och gjorde
Tysklands deltagande i kriget oundvikligt. Ett af tyskarna i ljuset
framdraget sekret ryskt aktstycke från 1912 — hvilket man på
ententehåll visat mycken obenägenhet att diskutera — annoterade
uttryckligen, att mobilisering i det polska militärdistriktet betydde
krig mot Tyskland, och detta strategiska axiom rekommenderades
till de ryska maktägandes allvarliga behjärtande af tyske
ambassadören i Petersburg grefve Pourtalès, enligt hans regerings
order, redan på ett ganska tidigt stadium af förhandlingarna.
Ryska vederbörande och deras tillskyndare torde alltså fullväl
ha insett räckvidden af ett dekret om allmän rysk mobilisering,
och till ansvarsproblemets kardinalpunkter höra därför också
frågorna om tidpunkten för de ryska mobiliseringsbesluten och
sättet för deras tillkomst. Den nyligen afslutade
högförräderiprocessen mot förre ryske krigsministern Suchomlinov har härom
bragt i dagen en rad nya upplysningar, hvilka höra till de för
kännedomen om krigsutbrottets orsakstrådar både militäriskt och
politiskt allra mest betydelsefulla.
De nya meddelandena förskrifva sig från
Suchomlinovprocessens tredje dag, den 26 augusti 1917, och gälla dels det från
tyska hvita boken redan förut bekanta samtal, som ägde rum
på middagen den 29 juli 1914 mellan dåvarande ryske
generalstabschefen general Janusjkjevitj och tyske militärattachén i
Petersburg, major von Eggeling, dels ett förut utanför en mycket
trång krets okändt försök af tsaren sent, troligen på kvällen den
30 juli, att i fredens intresse förvandla den då redan igångsatta
allmänna ryska mobiliseringen till partiell. Den förstnämnda
episoden skildrade Janusjkjevitj i sitt vittnesmål; den andra och
sensationellare relaterades dels af honom och dels — i
väsentligt likartad form, men med ett par intressanta tillägg — af
den åtalade f. d. krigsministern Suchomlinov.
Deras afslöjanden framkallade från tyskt håll dels en detaljerad
ny relation från major von Eggeling, dels äfven publicerandet
af några samtida anteckningar, som en tysk generalstabsofficer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
