Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 13. 10. 1917 - Den svenska statsmaktens förfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är otvifvelaktigt en svag grund för förhoppningar, när det
gäller rikets framtid, men det är den enda grund på hvilken de
kunna bygga, som stå utanför de partier från hvilka i sådant fall
Konungens nya rådgifvare komma att kallas. Ty en förutsättning för,
att icke den svenska statsmakten skall i dessa tider helt falla samman,
är att den för riket fördärfliga politik, som af vänstern drifvits gent
emot landets regering och särskildt mot dess utrikesledning, får ett
slut. Skulle en sådan politik fortsättas endast med omvända roller,
blefve den sista villan värre än den första.
Det finns emellertid gränser utanför hvilka en sådan pedagogisk
optimism blir otillåtlig. E nihilo nihil fit, af intet kommer intet; och skulle
den nya regeringens politik komma att bestämmas af personer —
utanför eller inom statsrådet — hvilkas offentliga gärningar äfven
fortfarande visa, att hvarje spår af ansvarskänsla är hos dem obefintlig
och att deras psyke under påfrestningarna i denna hemsökelsens tid
uppenbarligen förlorat all balans och gemenskap med det egna
landets vitala intressen, kan situationen blifva sådan, att alla goda
krafter måste förenas för att omedelbart förhindra, att landet drifves ut
i äfventyrligheter, hvilka kunna föra rätt ut i ett krig, utan att något
som hälst svenskt intresse därtill gifvit anledning.
13.10. 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
