Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 13. 10. 1917 - Missnöjesvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
[-Missnöjesvalen.-]
{+Missnöjes-
valen.+}
Den sista tidens händelser lia gjort det till en
angelägenhet af största vikt att skarpt klarlägga, hvad de nyss
verkställda valen till Andra kammaren egentligen visa. Under vanliga
förhållanden hade det varit nog att, som i denna tidskrift redan skett
(5 häftet, s. 382), konstatera, hurusom valen ägt rum under allmän
förvirring och missbelåtenhet, hvarvid helt naturligt det parti, som
närmast ansetts stå bakom den nuvarande och den närmast
föregående ministären, alldeles särskildt blifvit föremål för kritik och
angrepp. Ententepressens anfall mot vårt land i samband med den
argentinska telegramaffären ha emellertid skapat ett i viss mån nytt
läge. Det var tyvärr icke att hoppas, att den svenska opinionens
språkrör skulle vid denna ömtåliga saks diskuterande visa den
enhetliga och fast nationella hållning mot de hejdlösa anfallen, hvilken
allena varit i stånd att afsevärdt lätta vår regerings kinkiga uppgift
att uppklara alla dessa verkliga eller konstruerade missförstånd. Men
det har icke varit nog med den häpenhet och tvekan, som svensken
tyvärr allt för ofta visar mot tilltagsna angripare. De på sin höjd
mycket svagt dolda utländska försöken att lägga sig i rent inre svenska
angelägenheter ha med oförtydbar belåtenhet upptagits af herr
Branting, som därmed satt kronan på sin i föregående häfte af denna
tidskrift belysta verksamhet under kriget. Tydligtvis skulle det icke
vara hans fel, om den boll, som utifrån passats öfver till honom,
icke drefs in i målet. Hvilket utan bildspråk betydde, att om också
telegramaffären ej kunnat utöfva något som helst inflytande på våra
val, så komme dock den utländska pressen, som ej visste, att minst
75 % af valen voro förrättade, när saken meddelades, att utlägga
högermotgångarna som en önskad opinionsdom öfver den dittills förda
utrikespolitiken. Hur jublande vissa svenska vänsterorgan skulle
upprepa detta, hur lydaktigt de mindre avancerade skulle följa och hur
matt och försagdt högerpressen skulle reagera, allt detta lät sig utan
svårighet förutse. Men just därför är det största skäl, att vår
allmänhet verkligen tänker igenom frågan, hvad valen visa. Det är
ju oss de gälla men inte utlandet; det är vi, som ha att säga, hvad
de betyda, och inte de alltför intresserade utländska instruktörerna,
Hvad betyda valen? Frågan uppkallar genast en annan, som först
måste besvaras: hvilken fråga ha valen ställt till väljarna? Man torde
observera, att det icke är här som i andra länder, att valen ske di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
