Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 / 367 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De svenska prästgårdarna. Af Henrik Cornell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prästgårdarnas vetenskapliga betydelse är flerfaldig. De äga
nämligen först och främst värde i och för sig själfva samt
för det bidrag de lämna till prästeståndets och kyrkans
kulturhistoria. Vidare är prästgårdarnas egenskap af bondgårdar
af största betydelse för allmogeforskningen. För prästgårdarnas
historia äger man ett rikt flödande arkivmaterial, hvilket
däremot aldrig är fallet med bondgårdarna. Genom prästgårdarna

HÄRKEBERGA PRÄSTGÅRD I UPPLAND. MANGÅRD OCH FÄGÅRD (NÄRMAST)

får man nu de nödvändiga arkivaliska hållpunkterna och
rekonstruktionsmöjligheterna äfven för bondgårdarna.
Prästgårdsforskningen kan ge klaven till många viktiga frågor i
allmogens kulturhistoria. Redan häraf är det klart, att
prästgårdsmaterialets tillvaratagande är af yttersta vikt för de historiska
vetenskaperna.

Gången af undersökningarna är planerad ungefär på följande
sätt. De bedrifvas från Nordiska Muséet, där det insamlade
materialet kommer att förvaras. För att kunna begränsa
uppgiften och redan från början utgallra det mindervärdiga
materialet och i stället koncentrera arbetet på det värdefulla är det
nödvändigt att från början äga en öfverblick öfver alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>