Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - »Den primitiva nyskapelsens hvirflar». Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
departement liksom en formlig interimsregering, inrättade sin egen
lokalförvaltning, började upptaga skatter och utslungade en vacker
dag i juni sin i anslutning till gammalukrainsk statsrätt från
1600-talet affattade själfständighetsförklaring, Radans universal.
Slutorden i detta ståtliga aktstycke äro värda ett citat:
Ukrainska folk! Bevisa i detta förvirringens och sönderfallandets
ögonblick genom din sammanhållning och ditt politiska förstånd, att du, åkrarnes
och arbetsplatsernas folk, med stolthet och värdighet kan som en jämlike
ställa dig vid sidan af de organiserade och suveräna folken!
Interimsregeringen, hvars kadettmedlemmar höllo på
enhetsstaten och förkastade det federativa systemet, sökte — sedan
hotelserna visat sig fruktlösa — afvärja den öppna brytningen
med lämpor. En juridisk kommissions lärda argumentering om
att hela saken låg inom konstituantens domvärjo och att dess
beslutanderätt ej på minsta sätt finge föregripas, hade lika liten
verkan i Kiev som en patetisk regeringsvädjan till de
ukrainska bröderna att ej »framkalla brodermord» just i det
ögonblick, då landets försvar borde ena alla krafter och att ej
tilldela sig själfva och riket ett dödshugg genom öfverdrifven
»otålighet att uppbygga den ukrainska staten».
Då radan framhärdade, afsändes först en »studiekommission»
och sedan tre ledande ministrar (Tseretelli, Terestsjenko och
Kerenskij) till Kiev för att underhandla. Den 16 juli var
kompromissen färdig och gillad såväl af radan som af interimsregeringens
majoritet. Men den kostade en farlig partiell ministerkris:
kadettministrarna med Sjingarev i spetsen afgingo, hvarigenom
interimsregeringens allmänna prestige led svårt afbräck och
maximalisternas omstörtningsförhoppningar väsentligt stegrades.
Uppgörelsen innehöll i hufvudsak, att Ukraina fick en (för öfrigt,
interimsregeringen oåtspord, redan existerande) lokal regering,
generalsekretariatet för Ukraina, organiserad efter aftal mellan
interimsregeringen och radan samt med nödiga garantier för
icke-ukrainska nationaliteters frihet inom dess styrelseområde. Dettas
omfång hann man ej enas om, utan det förblef tills vidare en
öppen fråga, hvilka landsdelar som egentligen hörde till det af
generalsekretariatet styrda autonoma Ukraina. Däremot enades man
om att interimsregeringen skulle »för öfverlämnande till
konstituerande nationalförsamlingen med sympati mottaga» radans
förslag såväl i jordfrågan — där ukrainarne äro motståndare
till den storryska socialismens kommunistiska jordpolitik —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
