Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den inre krisen i Tyskland. Af Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess hånfulla tillbakavisande såg man på detta håll blott ett
dundrande diplomatiskt nederlag, som spolierade prestigevinsten
af det föregående glänsande fälttåget i Rumänien. När slutligen
genom beslutet den 1 februari i år högeroppositionen fick sin
vilja fram beträffande det ohämmade u-båts-kriget — hvilket
alltsedan maj 1916 förts som vanligt kryssarekrig med u-båtarna
i öfvervattensläge vid prejning och torpedering — hade klyftan
blifvit så djup mellan denna och kanslern, att ej den smalaste
försoningsspång kunde utläggas. Den genanta Texasnoten, som
var så välkommen för Wilson och Lansing just i
krigsförklaringsögonblicket, och bombskandalen i Kristiania ökade regimens
diplomatiska syndaregister. Härtill kommo de växande
inrikespolitiska bryderierna. Jordbruket stönade under trycket af en
politik, som visserligen ej var tvångsproduktion, men som med
gendarmeriuppsikt och militära husvisitationer, med hundratals
förordningar och fordran på deklaration af hvarje inbärgad
sädeskärfve, gjorde lifvet surt för landtbrukarna, hvilka därjämte
hade ondt om arbetskraft, dragare, redskap och alla slag af
förnödenheter. Då den starkt agrariske jordbruksministern i
Preussen, frih. v. Schorlemer, i produktionens intresse beskylldes för
att motverka Batocki i krigsnäringsdepartementet, tillsatte
regeringen på socialdemokratisk tillskyndan den energiske ledaren
af »Reichsgetreidestelle», understatssekreteraren i preussiska
finansministeriet dr Georg Michaelis, på en nyinrättad post som
statskommissarie för folknäringen i Preussen. Men det hindrade
icke, att på våren 1917 stora strejkrörelser utbröto i
rustningsindustrien och vid kolgrufvorna på grund af den knappa födan,
fastän personalen vid nämnda företag såsom »Schwerstarbeiter»
erhålla en starkare kost än öfriga medborgare. Den ryska
revolutionen gjorde sitt till att öka den inrikespolitiska oron. Det
socialdemokratiska majoritetspartiet, som genom den nya
konkurrensen från »de oberoende» till vänster måste visa sig
nitiska i att afpressa regeringen ytterligare reformer, begagnade
sig också af situationen. Så tillkom det kejserliga
påskmanifestet med sitt högtidliga löfte om »nyorienteringen», och
slutligen drefs rikskansleren till att den 11 juli ställa en demokratisk
rösträttsreform för Preussen i omedelbar utsikt.
Då var man midt uppe i den akuta krisen. Den nya
Brussilovoffensiven i riktning mot Lemberg var ett dräpande svar
på de fåfänga separatfredsanbuden till de nya maktägande vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
