Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Krisen inom den tyska socialdemokratien. Af Wilhelm Jansson - Meningsbrytningarna före kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påverka massorna därute och »revolutionera hjärnorna». Den
framträder åter i striden med oppositionen på åttiotalet, som redan
i beviljandet af några rederisubventioner såg samma förbrytelse
mot den rena »socialistiska» andan som deras epigoner nu i
att bevilja krigskrediterna för upprätthållande af rikets oberoende
och bestånd.
Ännu tydligare framträder parallellen mellan förr och nu i
den tjuguåriga kampen mellan revisionism och ortodoxi i den
tyska socialdemokratien, som ju äfven starkt återverkat på de
utomtyska socialistiska partierna. I begynnelsen knuten till
Eduard Bernsteins namn, hade revisionismen långt före kriget
vuxit långt förbi sin ursprungliga teoretiska lärofader, som aldrig
lyckats tänka en tanke längre än till hälften, för att sedan rygga
tillbaka inför konsekvenserna. Bernstein började med att varna
för teoretisk förstening och tron på dogmer, han kräfde
praktisk verksamhet på alla områden: praktisk politik i parlament
och kommunstyrelser, facklig organisation för praktisk reform
af arbetsrätten, kooperativ verksamhet för att systematiskt häfda
konsumentintressena. Icke revolution, utan evolution borde vara
utvecklingens gång. Men han tillhörde ett årtionde senare dem,
som återupplifvade tron på revolutionen i form af generalstrejk,
»politisk masstrejk», och det var omöjligt att få honom att
förstå, att den taktiken omöjligen kunde förenas med det praktiska
positiva arbete på organisatorisk grund vi under tiden med
växande framgång påbörjat. Han röstade, som han yttrade, »aus
vollstem Herzen», för generalstrejksresolutionen på partidagen i
Jena 1905. Ett steg fram och två tillbaka, påstod en skämtare
vara Bernsteins praktiska politik!
Men om revisionismens lärofader led skeppsbrott på grund af sin
läggning såsom den personifierade inkonsekvensen, så hade icke
dessmindre hans ursprungliga tankar slagit rot inom
arbetarvärlden. Fackorganisationernas växande betydelse inom
Tysklands ekonomiska lif, de oerhörda uppgifter dessa med åren
fingo såsom bärare af socialpolitiken på arbetarsidan, kunde
icke förenas med den politiska negation, som den
vulgärmarxistiska fraseologien alltjämt häfdade. Vid sidan af
fackorganisationerna och direkt propagerad af dessa uppväxte en stark
konsumentorganisation, hvilken i allt större utsträckning gick öfver
till egen produktion af de viktigaste förnödenhetsartiklar, som
den distribuerade till sina medlemmar. Medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
