- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
266

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Omhvälfningens fortgång i Ryssland och Finland. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskilt ukrainare och ester sträfvat att samla sina landsmän i
fronthärarna till nationella truppafdelningar, hvarvid i pressen mycket
knapphändigt omtalade konflikter förekommit både med
regeringen och med de lokala soldatråden. Någon allmän dylik
samling har naturligtvis ej kunnat genomföras — den skulle
alldeles desorganisera armén — men såväl i Estland som i
Ukraina ha enstaka nationalregementen organiserats, det
estländska efter, om än motvilligt, därtill lämnadt bemyndigande af
krigsministern Kerenskij. I Turkestan har
själfständighetsrörelsen, ibland omtalad såsom »den ungsartiska rörelsen», fått en
rätt skarpt utpräglad ryssfientlig karaktär. När
generalguvernören Kuropatkin dristade utlåna en del armégevär till de om
lif och egendom bekymrade civila ryssarna i särskildt oroliga
trakter, passade man på att bli af med honom genom att i denna
helt naturliga skyddsåtgärd intolka kontrarevolutionära planer
och under bevakning sända honom till Petrograd. Rörelsen i
Turkestan, om hvars detaljer censuren släppt fram ytterst litet,
kompliceras ytterligare däraf, att åtminstone enligt ett
Reutermeddelande tyska manövrer skulle vara å bane i Afganistan,
dit i fjol en officiell tysk agent lär ha trasslat sig fram, att förmå
emiren till något slags väpnad intervention. Tills vidare har
det i så fall stannat vid den goda viljan.

Den finländska själfständighetsrörelsen har under de båda
senaste månaderna vunnit anslutning inom alla partier och
samhällslager. Öppet och djärft har själfva senatsviceordföranden
Tokoi tolkat de förhoppningar, som hysas af nationens
öfverväldigande flertal, och som afbelalning på de i allmänhet till
fredsslutet uppskjutna mest vidtgående krafven har senaten begärt
betydligt utvidgad kompetens för sig och generalguvernören att i
sista hand afgöra rent finska frågor. Interimsregeringen, äfven
i dess demokratiserade gestalt, har emellertid ställt sig på den
bestämdt afvisande ståndpunkten, att den intill konstituerande
nationalförsamlingens sammanträde är förvaltare af monarkens
forna suveräna makt i Finland och att de finländska krafven
först af denna högsta ryska riksmyndighet kunna definitivt
pröfvas. Bekymmer för det farliga prejudikat en vidtgående
eftergift åt Finland skulle innebära rörande det tjogtal andra
själfständighetssträfvanden, som interimsregeringen har att laborera
med, torde nog därvid ha varit bestämmande för de ryska
maktinnehafvarnes ihärdiga motstånd. »Vår regering fruktar», yttrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free