Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23. 2. 1917 - Nya män - Den tyska landstormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
171
spelet, för det parlamentariska kältet och andra parlamentariska
oseder, sjunkit tillbaka från direkt inflytande på händelsernas gång.
Det gamla politiska maskineriet har vridits ur sina gängor; de nya
männen vid ledningen varsla om nya tider. Vi kunna ha godt af
att också i vårt land något tänka på sådana konsekvenser af
världskriget, hvilka former dessa än kunna komma att ikläda sig i
framtiden.
Den tyska
landstormen.
Hos oss i Sverige är det egentligen de första
krigsmånaderna, som kommit landstormen att framstå
i allmänna medvetandet såsom en viktig — och tyvärr ytterligt
försummad — del af vår krigsberedskap. I de krigförande länderna,
särskildt i Tyskland, har kriget ännu mera fört fram frågan om de
äldre årsklassernas fulla utnyttjande till förnyad diskussion. Det har
nämligen visat sig icke endast nödvändigt utan också fördelaktigt att
använda dessa ej blott »för hembygdens försvar», d. v. s. för etapp-,
besättnings- och bevakningstjänst, utan jämväl i frontlinjen på samma
sätt som den egentliga fältarméen. Vi känna från exempelvis sådana
skildringar som den till svenska öfversatta v. Wolzogens Med
landstormen i fält, hvilken insats »landstormsgubbarna» gjort på
områden, där man före världskriget ansett det omöjligt använda dem;
och intagandet af Novo-Georgievsk med dess 90,000 mans besättning
af en styrka på 55,000 man mestadels äldre årsklasser är en händelse,
som säger mer än volymer. Dessa oväntade resultat ha som sagdt
åter bragt i förgrunden en hel del härorganisationsproblem, hvarom
tidigare striden häftigt stått mellan olika meningsgrupper och som
äfven, ja kanske alldeles särskildt, för vårt land äro af allra största
vikt och intresse.
Den berömde tyske historikern Friedrich Meinecke har sålunda i
en artikel Landwehr und Landsturm seit 1814 (i Schmollers
Jahrbuch h. 3 för 1916) publicerat en framställning af frågans
historiska utveckling i Tyskland sedan 1814, hviken utgör en
synnerligen värdefull vägledning, särskildt på grund af det samband, hvari
han sätter härväsendets utveckling med det öfriga statslifvet.
Napoleonskrigen medförde som bekant en fullständig omhvälfning
af Preussens härorganisation i det afseendet, att man under de yttre
förhållandenas tryck öfvergick från en härordning, baserad på
värf-ning och konskription, till allmän värnplikt. Då hären efter kriget
reorganiserades genom försvarslagen af den 3 september 1814 samt
den följande år utfärdade landtvärnsförordningen, bibehölls detta
system såsom grundval för rekryteringen. Preussens militärpolitiska
läge var efter kriget ingalunda gynnsamt, och statens upprätthållande
kräfde liksom under 1700-talet med nödvändighet en stark armé. Å
andra sidan var landets ekonomiska läge mycket betryckt, och
kostnaderna för krigsväsendet måste nedbringas till det minsta möjliga.
Af dessa båda skäl nästan tvingades man in på vägen att i stor
utsträckning söka använda äfven de äldre årsklasserna i syfte att på
bredast möjliga basis tillgodogöra sig folkets hela kraft. Organisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
