Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svenska stafkyrkor. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STAFKYRKOR
129
väggplankorna äro inpassade. Syllen kan dock undvaras, i det
att plankändarna kunna nedstickas i jorden, hvilket
naturligtvis är den primitivaste formen för stafkonstruktion. Denna
väggarnes konstruktionsart anser dr Ekhoff vara det enda
afgörande karaktärsmärket för staf konstruktionen (jfr. fig. 8 A o.
F). Sedan kunna öfriga anordningar växla, såsom sättet att
utbilda hörnen mellan väggarna, förbindelsen väggplankorna
emellan samt mellan dem och syllen, takstolens konstruktion
m. m. Med afseende på dessa detaljer kunna vissa
utvecklingslinjer konstateras.
Huru sågo då våra svenska stafkyrkor ut? — Man får
ingalunda föreställa sig dem såsom de högt upptornade, med
svalgångar och spirkrönta absider försedda norska praktexemplaren
af stafkyrkor, hvilka i allmänhet äro åtskilligt senare än våra
kyrkor. Men dessa hafva, såsom dr Ekhoff med stöd af senare
norska forskningar framhåller, säkerligen föregåtts af äldre och
enklare, som mera liknat de samtida svenska. Genom ett
sinnrikt begagnande af gjorda iakttagelser på Umes gamla stafkyrka,
anser sig dr Ekhoff kunna rekonstruera dess äldsta stafkyrka
från 1000-talet, hvilken då skulle haft ett utseende, nära
öfverensstämmande med de svenska.
Af dessa är Hemse stafkyrka den, som tillåtit den fullständigaste
rekonstruktionen (se fig. 9 o. 10). Att här ingå på författarens
motivering för dennas enskildheter, tillåter icke utrymmet. Vi skola
emellertid närmare taga del af hans resultat, hvilket gifver oss
en mycket åskådlig bild af våra äldre stafkyrkor. Genom de
bevarade syllarna har förf. konstaterat planens form. Kyrkan
bestod af ett rektangulärt långhus, till hvilket i öster slöt sig
ett smalare, rakt afslutadt kor, således den för mindre kyrkor
under romansk tid vanliga planen, dock med den afvikelsen
att absid saknas. För den halfrunda absidens uppförande
lämpade sig ju emellertid ingalunda detta byggnadssätt. Väggarna
bestodo af breda ekplankor, plana mot kyrkans inre, starkt
buktiga på utsidan (fig. 8 C). Dessa redo med en på insidan
utskuren hake i en motsvarande utskuren ränna på syllen (se fig. 8 A), en
mycket praktisk konstruktion, som hindrar det utefter väggen
nedrinnande vattnet att tränga ned i syllen, hvilket annars sker,
då stafvarna stå helt intappade i en nåt i syllen, såsom fallet
i regel är på de norska stafkyrkorna. I dessa har också måst
borras små afloppshål snedt från syllnåtens botten, för att ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
