Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Reformationsjubileet och världskriget. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSJUBILEET OCH VÄRLDSKRIGET 1.01
det här till sist blefve en grekisk-katolsk (det sannolika) eller
en romersk-katolsk religionsledning, komme väl på ett ut för
lutherdomen; som en importerad tysk produkt vore
åtminstone dess andliga utvecklingsmöjligheter ytterligare kringskurna.
Och ett verkligt hårdt slag skulle det af samma anledning
utgöra för lutherdomens ställning i Europa, om enligt ententens
krigsmål äfven de forna polska, allt sedan reformationens första
tid väsentligen lutherska provinserna Schlesien och Ost- och
Västpreussen lades under Ryssland i ena eller andra formen,
äfven om de finge rätt, som tro, att Rysslands förbund med det
protestantiska England efter kriget skall gifva religiös tolerans
större utrymme än förut inom det ryska riket.
Några fakta, som kunde uppmuntra till en sådan tro, ha för
öfrigt tyvärr ännu ej gifvits. Säkerligen var det i de
protestantiska neutrala länderna många, som vid krigets utbrott sågo
ljusare på förbundet Ryssland—England just ur den synpunkten.
England har ju en gång varit en försvarare af religiös tolerans
i Europa, åtminstone så långt det sammanfallit med dess
politiska och merkantila intressen. Och det kan väl ännu en gång
spela den rollen. Gent emot Ryssland ser det dock icke nu så
ut. Ty det måste sägas, att, efter tillgängligt material att döma,
England här svikit förhoppningarna och icke användt sitt
inflytande för att bereda västerländsk religionstolerans större
praktisk tillämpning inom det ryska riket; snarare har man från
engelskt håll hört om ett öfverskylande af de ryska metoderna,
hvilket man ej därifrån väntat sig. — Och att religiöst förtryck
mot icke-ortodoxa intill senaste tid härskat i Ryssland, därom
talar historien ett tydligt språk, låt vara att intoleransen där
haft mera af nyckfullhetens och oberäknelighetens art än inom
romerska kyrkan, och att grekisk-katolsk religion, där den ej
är sammanflätad med nationaliserande intressen, äger vissa
möjligheter framför romersk katolicism till tolerans genom sin saknad
af ofelbart påfvedöme, jesuitorden och i blodet gången
inkvisitionstradition. Om det religiösa förtrycket vittnar
Östersjöprovinsernas lutherdoms historia före det af yttre och inre
katastrofer framtvungna toleransplakatet 1905; och enligt
mångstämmiga vittnesbörd hade ej heller detta vunnit full
tillämpning, när kriget bröt ut. Hvilka svåra lidanden de lutherska
prästerna bland andra haft att utstå under kriget, känna vi ännu ej i
detalj. Vi förstå nog, att det ur rysk synpunkt kan te sig som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
