Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Reformationsjubileet och världskriget. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REFORMATIONSJUBILEET OCH VÄRLDSKRIGET
af professor HJALMAR HOLMQUIST
Själffallet är världskriget icke ett religionskrig. De franska
katolikernas bekanta sats, att kriget utgjorde den tyska
protestantismens försök att krossa den katolska kyrkans äldsta
bålverk, har visserligen funnit genklang ej blott i Belgien utan
ock i Danmark (den katolske konvertiten Johannes Jörgensens
bok Klokke Roland, som med sitt tyskhat på kort tid
uppnått 20 upplagor). Men häremot kan med instämmande anföras
det afvisande svar, som den franska vädjan fick af Spaniens
katoliker i El Debate 7 sept. 1915: »Det är en förbrytelse mot
både det sunda förnuftet och den faktiska verkligheten att
stämpla kriget som ett konfessionskrig.» Statistiken talar ock
här ett lättförstådt språk. Innan Italien gick med i kriget, funnos
på centralmakternas sida tillsammans 44,5 millioner
protestanter, på ententens sida 45 millioner protestanter; de romerska
katolikerna utgjorde på centralmakternas sida 63 millioner, på
ententens 62,5 millioner. En mera likformig fördelning kan ej
gifvas. Helt naturligt kom därtill nästan hela den
ortodox-grekiska världen på ententens sida, mot Österrikes omkring 9
millioner ortodoxa och sedan Bulgariens 5 millioner. Italiens
deltagande tillförde visserligen formellt äfven den romerska
katolicismen stor numerär öfvervikt på ententesidan; men som
bekant voro de krigsifrande krafterna i Italien främst liberi
pensatori (begreppet är i Italien och Frankrike ej fullt identiskt med
hvad som vanligen inlägges i vårt svenska ord »fritänkare») och
protestanter (valdenserna utmärkte sig därvid särskildt), under
det att påfven och katolikerna i det längsta sökte hålla emot.
Och dock stå i världskriget väldiga konfessionella intressen
på spel. Tydligast gäller detta den rysk-ortodoxa kyrkan.
Redan målet: Konstantinopels eröfring och korsets resande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0104.html
