Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Riksdagens minnen och riksdagens värdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGENS MINNEN OCH RIKSDAGENS VÄRDIGHET 95
bruka öfverord gör en väsentlig reducering af deras politiska
bärkraft nödig. Men hade någon hyst en förhoppning, att
lägets allvar i år skulle något dämpa de röster, som talade
och som ansågo sig tala »inför det lyssnande Europa», gingo
sådana förhoppningar ej i verkställighet. Orden flödade lika
obehärskadt som någonsin, och visserligen i helt andra
tonarter än som kännetecknade den svenska riksdagen under
tidigare skeden, då allvaret klappade på dörren.
Om sakinnehållet kunde visserligen också åtskilligt vara att
säga. Blott två synpunkter skola emellertid här beröras.
Den ena det faktum, att en icke så ringa del af debatten kom
att kretsa omkring huru det sades gå till i det s. k. hemliga
utskottet. Man skydde icke att inför offentligheten beröra
förhållanden, som man endast under förtegenhetens insegel fått
tillfälle att inhämta. Det borde ej vara svårt att förstå, att
just sådana metoder måste försvåra möjligheterna till
samarbete med så beskaffade utskottsledamöter.
Den andra synpunkten, som här bör konstateras, är den
felaktiga och falska betoning en hel rad af vänstertalare denna
gång som så ofta förut gifvit åt sitt uppträdande. Nästan
genomgående föregifva de sig tala än i riksdagens än i svenska
folkets namn. Det är »folkrepresentationens fulla rätt»,
»riksdagens ställning», »häfdvunnen svensk åskådning» o. s. v. som
den ene eller andre af dem alltid säger sig häfda, visserligen
i varierande ordalag, men alla med likartad själfmedvetenhet.
Endast en gång tonade en annan röst igenom: det var då herr
Branting i stället karakteriserade det rådande läget såsom
meningsskiljaktigheter »mellan andra kammarens
vänsterpartier och regeringen».
Det vore hälsosamt, om vänsterns män i sina anföranden
i både kammaren, landet och pressen något oftare erinrade
sig riktigheten af herr Brantings nyssnämnda ord, inskränkte
sig att såsom sina hemulsmän åberopa »vänsterpartierna i
andra kammaren», men upphörde med att bakom sig söka
placera vare sig riksdagen eller svenska folket. Äfven om
dessa talare i alla sina ord vore de renaste exponenterna
för-sina partier — hvad kända förhållanden inom dessa ge
anledning att i någon mån betvifla — så representera de ändå
hvarken riksdagen, författningen eller folket, utan på sin
höjd ett par riksdagspartier. Alla deras försök att kläda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
