Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ärftlighetsforskning och rationell växtförädling. Af H. Nilsson-Ehle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsiktligt framställande af nya sådana genom korsning och
kombination. Annat blefve förhållandet, om nybildning genom s. k.
mutation ägde rum af själfva de genetiska faktorer, som bilda
grundlaget för kombinationerna.
Frågan om mutationerna utgör för närvarande ett af
ärftlighetsforskningens mest centrala spörsmål, och när mera blifvit kändt
om deras förekomst och beskaffenhet, är det icke omöjligt, att
de framdeles kunna bli af betydelse för den praktiska
förädlingen. Något mera än förhoppningar inneslutes visserligen
tillsvidare icke häruti, men i hvarje fall är utredandet af
mutationerna en fundamental uppgift för forskningen och af
särskildt intresse hos sådana kulturväxter, hvilkas
ombildningsmöjligheter eljest visa sig obetydliga.
Ett spörsmål af största praktiskt-ekonomiska betydelse är
slutligen, huruvida de förbättringar, som erhållas hos våra
kulturväxter genom direkt begagnande af deras genetiska
variationer och genom afsiktlig kombination, äro säkra och fixa och
icke efterhand af sig själfva gå tillbaka igen, när de nya sorterna
odlats en tid.
Härpå ger forskningen det bestämda svaret, att dylika
förbättringar, så långt säker erfarenhet räcker, äro varaktigt
beståndande och icke gå tillbaka genom inverkan af yttre faktorer,
lika litet som de äro framkallade af yttre faktorer.
På denna punkt har emellertid motståndet från praktikens
män varit svårast att öfvervinna, och den riktiga insikten har
ännu ej på långt när trängt igenom. Ja man kan säga, att
bristande förståelse af denna sak mer än något annat bidragit
att hindra en allmän och riktig uppfattning af växtförädlingens
verkliga ekonomiska betydelse.
Ännu i dag inlägges i benämningen »förädladt utsäde» ofta
en alldeles felaktig betydelse. Man måste strängt skilja mellan
förbättrad sort och förbättradt utsäde, något som ännu ej i
tillbörlig grad sker. Har man lyckats åstadkomma en bättre sort,
som genom sina ärftliga egenskaper fördelaktigt skiljer sig från
föregående sorter, så kan naturligtvis af denna sort bättre och
sämre utsäde åstadkommas. Härvid influera växtplats, fältens
behandling, väderlek o. s. v. samt naturligtvis den skördade
varans sortering m. m. Utsädets beskaffenhet är af största vikt
för den nästföljande grödans utveckling och afkastning, enär
t. ex. storkornigare utsäde ger större, kraftigare plantor, men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
