- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
572

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Världskrigets förlopp. Turkiets insats. Af Sune Bergelin - Dardanelloperationerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572 SUNE BERGELIN

tim bas anordnades i Mudros på ön Lemnos, och den 19 februari
verkställdes det första anfallet. De gammalmodiga
befästningarna på halföns sydspets blefvo visserligen betvingade, och
flottan kunde inlöpa i södra delen af sundet för att upptaga
kam-peii med de moderna verken vid sundets smalaste del, the
Nar-rows, 1,400 m. bredt. Alla fortsatta försök misslyckades, och man
beslöt nu att genom en landstigning på Gallipolihalfön från
landsidan bemäktiga sig turkarnas befästningar. Innan detta hann
igångsättas, gjorde dock den engelske öfverbefälhafvare!! till sjöss,
amiral de Robeck, ett sista försök den 18 mars, som ändade
med ett allvarligt nederlag, i det icke mindre än fem äldre franska
och engelska Dreadnoughts blefvo sänkta eller illa skadade.

Till den nyutnämnde högste befälhafvårens, Sir lan Hamiltons
förfogande ställdes en styrka på 120,000 man, utgörande ett
konglomerat af engelsmän, indier, australiensare, nyzeeländare,
fransmän, senegaleser m. m. Man försökte därjämte att få
Grekland med i detta företag. Det säges, att ett af de viktigaste
skälen för detta lands afböjande var, att grekiska generalstaben,
som hade en grundlig kännedom om terräng- och
klimatsvårigheterna å Gallipolihalfön, ansåg ett landstigningsföretag
omöjligt, och för ett verkligt anfall mot Konstantinopel efter
förutgången landstigning i Saros-buktens inre del ville ej de allierade
släppa till erforderligt antal trupper.

Den till Dardanellernas försvar afsedda 5:te turkiska armén
under Liman von Sanders utgjorde omkring 75,000 man,
grupperad dels på halfön, dels på den asiatiska kusten i
omedelbar närhet af sundet. Från de vid Bosporen och Adrianopel
sammandragna l:sta och 2:dra turkiska arméerna kunde
därjämte snabbt förstärkningar tillföras. Detta ägde sedermera rum,,
och härvid anlitades förbindelserna å Marmarasjön, hvarest en
och annan ententeundervattensbåt gjorde fåfänga försök att
hindra dylika företag.

Den 25 april verkställdes den i ententepressen långt i förväg
utbasunerade landstigningen, dels på halföns sydspets, dels vid
Ari Burnu. Redan från början beredde turkarna de allierade
ett energiskt motstånd. Under synnerligen blodiga strider voro
dock till slut de små områden, som äro angifna å skissen, sid.
573, eröfrade. Man kan i stort sedt säga, att de allierade ej nådde
längre in på halfön än att flottans kanoner kunde deltaga vid
anfallen — och försvaret gent emot turkarnas motanfall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free