Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kina och Japan. Af Erik Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 ERIK NYSTRÖM
nenten. Ett skarpt bakslag, då de förenade västmakterna drefvo
Japan ut från Port Arthur. En för Kina oerhörd »förlust af
ansiktet», när Ryssland fräckt satte sig fast i denna strategiskt viktiga
punkt. Tankar på hämnd. Itos besök i Europa 1902,
afslutandet af den engelsk-japanska alliansen, med ändamål att låta
Japan ostördt utföra sitt angrepp på sin rival. Kriget med
Ryssland 1904—05. Japan upphöjdt till stormakt. Ekonomiskt
herravälde öfver södra Mandschuriet. 1910 den slutliga annekteringen
af Korea. 1914 eröfringen af Tsingtau och
Shantung-järn-vägen, som hotar Kinas hjärta, bildandet af en ny intressesfär
i inre Mongoliet. Begagnande af krigstillståndet i Europa
genom att den 18 januari 1915 framställa i Peking »de 21
fordringarna», ultimatum och krigshot- Kinas godtagande af
många, men ej alla fordringarna. Stor vrede i Japan öfver
denna partiella desillusion. Nedsvärtande i ententens press af
Kina genom beskyllningar för tyskvänlighet och systematiskt
smutskastande med afsikt, att nu och vid den kommande
fredskonferensen inskärpa nödvändigheten af Japans hegemoni öfver
Kina, och last not but least, sommaren 1916 afslutande af
det rysk-japanska fördraget, där de två makterna ömsesidigt
garantera sina förvärf och intressesfärer i fjärran Östern. Med
dessa fakta för ögonen är det för mycket begärdt, att Kina skall
lita på de vänskapliga försäkringar, som Japan i dessa yttersta
dagar låter sin nyutnämnde minister i Peking, baron Hayashi,
afgifva.
För den, som förstår att icke blott taga texten ad notam utan
äfven att läsa mellan raderna, äro de 21 fordringarna själfva
kvintessensen af Japans expansions-politik i Kina. Vid
belägringen af Tsingtau hösten 1914 hade Kina som neutral stat
beskedligt nöjt sig med att förklara en del af Shantung för
»krigszon», och då vid fientligheternas slut Kina helt naturligt
förklarade krigszonen upphäfd, så gjordes denna »förolämpning»
mot Japan till förevändning för en alldeles nymodig
diplomatisk aktion. Hioki, minister i Peking, framlade nämligen den
18 januari 1915 inför presidenten personligen 21 lordringar,
somliga af det mest oerhörda slag, och som Kina med hot
om ännu värre fordringar förständigades att hålla hemliga,
hvarefter den japanska ambassaden i London med Times som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
