Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
examensbetyget, skall man ej klandra dem. Denna utilitaristiska
och dogmatiska grundsyn ha de insupit under skoltiden. Och
ej minst har därtill bidragit, att man på grund af orsaker, som
ligga utanför skolan, satt sig öfver det viktigaste
psykologisk-pedagogiska faktum, nämligen den revolution, som inträder i
den unges själslif med pubertetens begynnelse. Man slukar ej
minnesstoffet med samma aptit som i barnaåren, reflexionen
vaknar och börjar vilja bearbeta erfarenhetsstoffet. Nu uppträda
de första pubertetstecknen i regeln i början af gymnasieåren; i
stället för att följa naturens anvisning, sätter man det första
året den latinska grammatikan, det andra den franska, och om
det vill sig väl, det tredje den grekiska i handen på ynglingen.
Man kan blott vara tacksam, att man lefvat under en
skolordning, där det sista språket, grekiskan, inträdde i sjätte nedre,
ty engelskan, som lästes frivilligt i sjunde, har en så enkel
grammatik, att man med hjälp af de redan inhämtade
språkliga kunskaperna lätt tillägnade sig hvad som är oundgängligen
nödvändigt. Felet ligger i att kurserna rifvas itu af
realskoleexamen; det har ju ofta påpekats, att den hindrar en rationell
fördelning af kurserna. Jag kan inte se, att det med hänsyn
till sådana olägenheter är rimligt att behålla realskoleexamen i
de allmänna läroverken för att tjäna de ungefärligen 15 % i
realskoleexamen godkända, som öfvergå till gymnasiet. Nu som
förr håller jag före, att realskoleexamen mera än något annat
hindrar en rationell anordning af den högre
läroverksundervisningen och att det vore vida bättre att bygga de högre allmänna
läroverken direkt på folkskolans kurs. Det afgörande
missförhållandet, som ensamt för sig borde vara tillräcklig grund för
en ändring, är att uppdelningen i realskola och gymnasium
tvingar till att öfver måttan betunga de unga med inlärandet af
stora mängder minnesstoff, som borde vara undangjordt förut,
men nu förlägges till en tid, då den andra sidan af själskrafterna
börjar vakna, och därigenom vingklipper deras utveckling.
Åtskilliga omständigheter samverka till att ge skola och
gymnasium prägeln af en viss dogmatisk bundenhet. Till en viss
grad kan detta aldrig undvikas, men man har rätt att fordra,
att tillbörlig plats beredes för den intellektuella skolningen,
uppöfvandet af tanke, iakttagelseförmåga och omdöme. Eljest
blir universitetets uppgift i hög grad försvårad. Ty dess
undervisning är grundad på den fria forskningens princip, och denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
