Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Furst Bülow om »krigsmålen» - Partiväsendets urartning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 DAGENS FRÅGOR
Här lia i största korthet berörts några detaljer i furst Biilows
bok, som förmodats äga särskildt intresse just för ögonblicket. Gifvetvis
finner man i den åtskilligt annat af högsta aktualitet, t. ex.
karakteristiken af den politiska situationens utveckling fram till krigsutbrottet,
de med betecknande knapphet och förbehållsamhet gifna
antydningarna om Tysklands förhållande till Österrike och Italien o. s. v.
Särskild aktualitet äga ju också hans uttalanden om det tyska
försvarsväsendet. Äfven kapitlen om den inre politiken, partiväsendet,
näringslifvet etc. ha omarbetats, och öfverallt har furst Bulow funnit
intressanta anknytningspunkter till dessa dagars stora händelser. Boken
är öfver hufvud taget utomordentligt fängslande och intressant, äfven
om den ej ger några egentligen nya synpunkter på tidens stora
politiska problem. Särskild sympati väcker den måttfullhet och
behärskning, förf. lägger i dagen, när han talar om Tysklands nuvarande
talrika motståndare.
Svensk Tidskrift har från d:r O. M. Höglund mottagit
nedanstående inlägg, som bekräftar den uppfattning, för hvilken
Svensk Tidskrift sedan många år tillbaka gjort sig till tolk;
det bör gifvetvis kunna påräkna synnerlig uppmärksamhet, då det kommer från
en så erfaren och med ansvarsfulla uppdrag inom vårt offentliga lif betrodd
person. D:r Höglunds varnande ord hafva onekligen en alldeles särskild
aktualitet.
I Svensk Tidskrift förekomma i flera häften uppsatser behandlande
det politiska partiväsendets urartning och tvedräkten inom landet.
Särskildt har jag flera gånger läst en i årets femte häfte intagen
uppsats om »riksdagen och oron i landet», hvilken tilldragit sig ganska
mycken uppmärksamhet inom den dagliga pressen, som alltmera börjat
uppmärksamma detta sorgliga ämne. Ty det är mer än sorgligt, att
under nu rådande allvarliga tider omsorgen om hela landets välfärd
skall få stå tillbaka för partigängarnas kif om makten.
I och för sig är det helt naturligt, att personer af liknande åsikter
sammansluta sig för vinnande af gemensamma syften, och häri ligger
det berättigade i partibildandet. Att medlemmarna af ett parti
stundom måste offra enskilda tycken och meningar i mindre viktiga
stycken för enighetens skull, är lika nödvändigt och riktigt, som att
sådan uppoffring ej får sträcka sig till kompromissande med sin
öfvertygelse i stora och viktiga frågor. Onaturligt och oriktigt är sålunda,
om för vinnande af ett visst, om än i och för sig betydelsefullt
särintresse andra lika viktiga, kanske än viktigare intressen uppoffras.
Så har emellertid icke sällan skett, vid allianser och kompromisser
partierna emellan. Ett typiskt exempel därpå lämnar den mångåriga
behandlingen af nykterhetsfrågan. Det tår aldrig förgätas, att
fosterlandet är ett och för alla gemensamt, och att äfven ett i och för
sig godt syftemål icke får vinnas med medel, genom hvilka landet
tager skada.
Stundom gifvas också gåfvor och gengåfvor, icke för att bereda
landet båtnad, utan för att skaffa vissa partier makt och inflytande.
Partiväsendet urartar lätt till ett spel om makten mellan de olika
Partiväsendets
urartning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
