- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
431

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Drill och befälsföring. Af Carl Rosenblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DRILL OCH BEFÄLSFÖRING


AF KOMMENDANTEN I STOCKHOLM FRIH. CARL ROSENBLAD

Det berättas, att kejsar Wilhelm I, när ärkehertig Johann
Salvators skrift Drill oder Erziehung förelades honom,
strök »oder» och skref »und» i stället. Fredrik II:s metoder
hade efter den store konungens död urartat och det formella
blifvit själfändamål. Uppresningen efter Jena förmådde
måhända ej utplåna alla spår af förfallets tid, i hvarje fall ej
misstanken, att ännu något glömt sig kvar. Däraf uppstod en strid
om system, hvarvid drill och uppfostran ställdes som antiteser
mot hvarandra. Denna kamp om metoder gaf efter 1866
upphof till slagordet »Der Schulmeister von Königgrätz» som
uttryck för det inflytande, den preussiska skolbildningen utöfvat
på folkets krigsduglighet. Efterdyningarna af denna kamp mellan
anda och form vid soldatutbildningen kunna skönjas ännu kring
sekelskiftet i facklitteraturen. I vår tid har i kulturstaternas
arméer dualismen mellan drill och uppfostran utplånats; en
bestämd gräns dem emellan får ej finnas, de smälta samman i
gemensamt arbete till samma mål; tvisten inskränker sig till
metoderna i vissa detaljer eller områden af utbildningen, där
fråga uppstår, hvilken synpunkt, som bör träda i förgrunden.
Profanuppfattningen förmår emellertid ej inse den stora
betydelsen för ej blott yrkesskickligheten utan äfven för karaktärens
daning och härdande, viljans träning samt fostran af plikttrohet,
som ligger i drillens inexercering af noggrannhet, precision, snabb
uppfattning och ovillkorlig lydnad i förening med yttersta
kroppsliga ansträngning.

Analogien med arbete och utbildning inom det borgerliga
lifvet ligger dock snubblande nära. På alla områden af
yrkesutbildningen påträffar man fordran på formell noggrannhet, ofta
liksom vid militär drill intill pedanteriets gräns och därutöfver,
från sättet att handtera ett verktyg och sköta en maskin till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free