Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Franska krigskarikatyrer. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är kanske, att de få rester af mänskliga drag, som detta
flodhästansikte fått behålla, synas tillhöra exsultanen Abdul Hamid.
Det är inte så lätt för Parisartister att hålla reda på
regentskiften så där långt borta från civilisationens centrum. Samma
suveräna likgiltighet för porträttlikhet möter i en teckning af
den godmodigt humoristiske Depaquit, föreställande
»Hindenburg mot alla fronter» och Kaisern glädjande sig öfver den
mekaniska uppfinning, hvarigenom denna bekväma användning
af den tappre fältherren möjliggöres. Den grånade
fältmarskalken är här afbildad ungefär som en 40 års litet däst
öfverkypare eller köksmästare med korpsvart hår och nackbena. Först
på sista tiden ha Hindenburgs drag blifvit välbekanta i
Frankrike, där dagspressen tidigare ibland bragte de besynnerligaste
porträtt af honom. Nu veta äfven skämttecknarne, huru de skola
afbilda honom — gammal och barsk, med jättemustascher
och gärna en stor spik inslagen i hufvudet som en liten erinran
om »Järn-Hindenburg» i Berlin.
Smaklösheter och vittnesbörd om själsråhet förekomma
naturligtvis i en upprörd tid i alla länders skämtbilder, och
hvad särskildt Tyskland angår, kunde man t. ex. vid
Kitcheners död möta synnerligen motbjudande uttryck af
skadeglädje i Simplicissimus och annorstädes. På det hela taget har
dock den tyska godmodigheten bevarat karikatyrtecknarne där
i landet för nationalhatets allra värsta utsväfningar. I
Frankrike däremot är det just de litterära och artistiska kretsar, hvilka
göra anspråk på att stå på kulturens högsta trappsteg, som
angifvit den grofva tonen och satt raseriet i system. Ute vid
fronterna är själfbehärskningen, både i ord och bild, vida större.
Det var klagomål från tyska soldater i skyttegrafvarna, som
framkallade förbud mot de smaklösa »skämtbrefkort*, hvilka
under krigets första månader öfverflödade i Tyskland, och i de
franska skyttegrafsbref Parispressen ibland aftrycker kan man
stundom finna en mycket bestämd och hälsosam reaktion mot
de orgier i hån och nationalhat, som mångenstädes bakom
fronterna applåderas som patriotism. På detta område torde
alltså krigets mångomtalade förråande inverkan värst göra sig
gällande bland hemmasittarne, och Frankrikes
krigskarikatyrtecknare tyckas höra till de svårast och i största utsträckning
angripna offren för den smakförlamande farsoten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
