Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Sekreta utskottets renässans - Förvirringen i inkomstbeskattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 DAGENS FRÅGOR
kammaren — eller kanske just därför — ha vi nu bland andra
egendomliga kulturförvärf under krigstiden också fått detta, att för
framtiden yrkandet om det forna sekreta utskottets återuppståndelse
lärer komma att stå såsom en trosartikel på alla ortodoxa
vänsterprogram. Hvem detta i längden blir till gagn för, är ännu ställdt på
framtidens dom, då »sanningen varder uppenbarad.»
1917 artar sig till att bli ett rekordår i
afseende på .antalet skatter på inkomst- och
förmögenhet. Utom den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten
betalas det året, i händelse af bifall till de olika skattepropositionerna:
värnskatt, krigskonjunkturskatt och krigsmaterielskatt — fyra skatter
till staten på ett och samma föremål — samt därjämte
kommunalskatten såsom den femte. Den förvirring, vårt skatteväsen råkat in
i, kan svårligen exemplifieras bättre än genom en dylik situation.
Hvarpå beror den?
Olyckans rot är i afseende på statsbeskattningen, att man icke i
tid påbörjat arbetet på reformeringen af inkomst- och
förmögenhetsskatten. Denna skatt är som man vet ganska ny (från 1910) och
betecknade vid sitt införande ett stort framsteg öfver den föregående
oordningen; det kunde därför tyckas, som om reformarbetet skulle
varit tämligen öfverflödigt där. Men det kan sägas, utan
oberättigad kritik mot skattens upphofsman, både att mycket i systemet
bort vara annorlunda, och framför allt, att skatten icke hade den
elasticitet efter växlande utgiftsbehof, som hör till en god inkomstskatts
mest ovärderliga egenskaper och som exempelvis satt den engelska
inkomstskatten i stånd att, ensam bland sina likar i det nutida Europa,
rent af i någon mån tillgodose t. o. m ett världskrigs fabelaktiga
kostnader. Det är ingalunda omöjligt eller ens osannolikt, att äfven
med alla den svenska inkomst- och förmögenhetsskattens brister en
ökning af dess skattesatser skulle ha varit bästa sättet att också
hos oss möta de nya försvarsutgifterna; men det kan å andra sidan
icke nekas, att dessa mångahanda brister utgjort ett starkt skäl för
de i och för sig högst olämpliga utvecklingstendenser, som i stället
kommit till synes. Dessa betänkliga nyheter kunna sammanfattas så:
många skatter på samma föremål, med ty åtföljande svårighet att
rätt utmäta den totala skattebördan; s. k. engångsskatter utsträckta
öfver flere år och därför bj^ggda på ett inkomstläge långt aflägset från
den tid då skatten erlägges; slutligen skatter reserverade för särskilda
utgiftsändamål, med påföljd att statshushållningens enhet
sönder-brytes och att vissa utgifter få ske icke i mån af sin behöflighet
utan med hänsyn till hur mycket som inflyter på en särskild post
på inkomstsidan. Läget har i verkligheten redan blifvit så hopplöst, att
det nästan blifvit trösterikt, genom att nära nog ofrånkomligt framtvinga
en reform. Finansministern har också ställt en sådan i utsikt genom
uttalanden i två olika propositioner; och man må lifligt hoppas, att
ett förslag skall kunna antagas af riksdagen i god tid innan
krigs-materielskattens tid utlöper.
Förvirringen i
inkomstbeskattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
