Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Svenska krigsintryck våren 1915—våren 1916. Af Herman Brulin - 2. Ententemakterna - Harald Heyman: Frankrike i krig - Marika Stjernstedt: Ensam kvinna vid fronten. Frankrikes själ - Wentzel Hagelstam: Krigskrönika från Paris - Gunnar Cederschiöld: I väntan på segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 307
Af arbetena i fråga är utan tvifvel Harald Heymans Frankrike i
krig (Stockholm, Geber 1916, 351 s., ill.; pr. kr. 6,75) det, som hvilar
på de mest omfattande studierna och syftar på en gång vidast och
djupast. Förf. har genom en flerårig tidigare vistelse i landet
förvärfvat sig en mångsidig kännedom om dess förhållanden och nu
genom ett besök under hösten 1915 vunnit direkta intryck af dess
ysionomi under krigstiden. Ett omfattande material har också ställts
till hans förfogande af mer eller mindre officiella — i förordet lojalt
uppräknade — informatörer. I hög grad präglas arbetet af den förut
anmärkta benägenheten att på grunder af tvifvelaktig fasthet uppbygga
jämförelser mellan tyskt och franskt väsen till det senares
förhärligande. Illustrationsmaterialet förtjänar särskildt loford.
Af en lifligare personlig stil utmärkas Marika Stjernstedts båda
arbeten med de onekligen allt annat än anspråkslösa titlarna
»Ensam kvinna vid fronten» (Stockholm, Tidens förlag 1916, 62 s.;
pr. kr. 0,75) och Frankrikes själ (Stockholm, Alb. Bonnier 1916, 312
s.; pr. kr. 4,75). Äfven dessa basera sig på ett besök under hösten
1915 och ha åtskilligt af intresse att förtälja. Författarinnan får
emellertid skylla sig själf, om man inte känner sig villig att taga hennes
vittnesbörd alltför mycket på allvar. Hon betager sig rätten därtill
redan genom sitt inledningskapitel till den större boken, där hon —
visserligen utan bestämda anspråk på slutgiltighet — tecknar en
bakgrundsbild af tyskarna med användning särskildt af någon sorts
ögondiagnostik af en del medresande soldater, hvilkas själars
brutalitet hon utläser ur deras »gula, djuriskt tanketomma ögon». Ofvanpå
det blir man nog lite skeptisk mot den absoluta grundfasthelen af
hvad hon hört, läst och äfven sett under fortsättningen af sin resa.
Något häpen blir man också till sist, då hon såsom något
karakteristiskt för Frankrike citerar den vackra katolska bönen för de
stridande landsmännen: »För hat och vrede bevara dem, Herre!» Litet
hvar torde ha sett tillräckligt af den antit}7ska agitationens
utsväfningar i hat och vrede, för att starka ord i detta sammanhang kunna
vara öfverflödiga.1
Marika Stjernstedt finner emellertid sin öfverman i hat och vrede
mot »bocherna» i Wentzel Hagelstams Krigs krönika från Paris
(Stockholm, Svenska andelsförslaget 1916, 178 s., ill., pr. kr. 2,75).
Såsom skrifven på svenskt språk må den få plats i detta galleri,
ehuru förf. ej är svensk; på sin tid förjagad från sitt fädernesland,
Finland, af förtryckets hand, rycker han här förtryckarnes hjälpare
till undsättning — så långt den nu kan verka.
Det är med verklig lättnad, man därifrån vänder sig till Gunnar
Cederschiölds I väntan på segern (Lund, Gleerup 1915, 204 s., ill.
af förf.; pr. kr. 3,57). Såsom tidigare Pariskonstnär— med intressen
vida utöfver konstens område — känner äfven han Frankrike på
1 För författarinnans egen räkning må blott hänvisas till Domergues och
Léandres teckningar i Le livré rouge des atrocités Allemandes med förord
af deputeraden för Paris Paul Escudier och slutord af Jean Richepin, de
l’Académie Francaise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
