Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkopolitiska riktlinjer. Af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOPOLITISKA RIKTLINJER 283
kan; är så ej fallet, kan staten komma att försöka modifiera
statskyrkan efter statsreligionen. Man kan se ett exempel på
ett sådant försök i herr Oscar Olssons motion i riksdagen 1915
om katekesens afskaffande ur folkskolan: motionären ville göra
gällande såsom statens en ståndpunkt, enligt hvilken en
systematisk sammanfattning af trosläran skulle stämplas som tomma
»metafysiska spekulationer».
Gentemot alla sådana försök att påtvinga kyrkan en af
statens föreskrifter obetingadt beroende »statsreligion» tillgriper
d:r O. Benzow i en prästmötesafhandling Kyrka och stat i
deras förhållande till hvarandra (Norstedt, 1915, pris 1: 50)
en utväg, som ligger ungefär i linje med hvad man i Norge
kallar en »fri folkkyrka». Här är utgångspunkten den, att
svenska kyrkan f. n. är »en kyrka i bojor» på grund af det
tryckande beroendet af staten. Detta beroende måste aflägsnas;
kyrkan måste kräfva obetingad själfstyrelse i sina inre
angelägenheter utan någon som helst inblandning från
statsmakternas sida, närmare bestämdt: en kyrklig öfverstyrelse med rätt
att utnämna biskopar och teologie professorer, ett utvidgadt
kyrkomöte med lekmannaombud, som beklädt kyrkliga
förtroendeposter, och sammanträdande hvarje (eller hvartannat) år, en
biskopskonferens med lagstadgad befogenhet (bl. a. att utse
ärkebiskop), prästtillsättning af stiftsstyrelsen (val icke afgörande),
teologisk ämbetsexamen inför en examenskommission i st. f.
inför fakulteten, vetorätt för kyrkorådet, resp. (beträffande högre
skolor) för stiftsstyrelsen, gentemot tillsättning af från kyrklig
synpunkt olämpliga kristendomslärare. Sambandet med staten
tankes icke med nödvändighet alldeles löst: förf:s mening synes
vara, att prästernas befattning med civilregistraturen skulle kunna
kvarstå och de äfven aflönas af staten. Detta kyrkoideal, som
till gagnet, om än icke till namnet, innebär frikyrkan, är
liksom i Norge framsprunget ur en konservativ teologisk
ståndpunkt; en icke bekännelsetrogen teologi har enligt förf. i
förbund med staten vunnit en fruktansvärd utbredning vid
universiteten och inom kyrkan; den skall på detta sätt hejdas.
Vid ärkestiftets prästmöte i somras, där dessa idéer
framfördes, hade de emellertid en stark opinion emot sig. Och detta
torde vara rätt karakteristiskt för det nuvarande läget i
kyrkliga kretsar. Man är icke blind för, att förbindelsen med staten
medför faror för kyrkan, men man ser, att en dylik strängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
