Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Masspsykologi och gräslighetshistorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 229
del kunde han endast säga att påståendena kunde med full visshet
sägas vara ytterligt öfverdrifna och fullkomligt ohållbara. Å sagda
departements vägnar svarade lord Hylton och skildrade huru man
där funnit nödvändigt att på det grundligaste undersöka så allmänna
och i den mest bestämda form framförda påståenden:
Local Government BoarcTs generalinspektörer hade erhållit uppdrag att
undersöka förhållandena i sina distrikt. Miss Wamsley, en af de kvinnliga
inspektörerna, utförde särskildt noggranna undersökningar af tillståndet i sex
uppgifna städer, och ytterligare upplysningar infordrades från distriktsläkare,
från frälsningsarmen och från andra källor. Generalinspektörernas rapporter
förklarade enstämmigt att så långt förhållandena kunde bedömas intet tydde
på någon oroande ökning af antalet oäkta barn. Distriktsläkarnes rapporter gingo
i samma riktning. Föreningen för välgörenhetens ordnande (Gharity
Organisation Society) fann behöfligt att i tidningarna publicera en förklaring att
inkomna rapporter från dess 44 kretsorganisationer betecknade de allmänna
påståendena som groft öfverdrifna. I många fall, förklarades från samma håll, var
det alldeles osäkert om ens den mycket obetydliga stegringen i berörda siffror
kunde tillskrifvas soldaterna, då ju en betynande tillströmning af arbetare ägt
rum för kasernbyggen m. m. Och sällskapet för barnaskydd förklarade sig ha
mottagit yttranden i saken från 161 af sina 202 inspektörer, hvilka efter
noggranna undersökningar förklarade att i nästan alla fall ingen eller också en
högst obetydlig ökning af illegitima hafvandeskap vore att konstatera.
Det är öfverflödigt att citera flera af de konkreta exempel, som
anfördes. Af det sagda framgår hur fullkomligt grundlösa de
allmänna och detaljerade påståenden voro, som till den grad satt sig
fast i medvetandet att undersökningar af sådan beskaffenhet som de
skildrade måst igångsättas.
Och detta i ett land, där fienden icke satt sin fot! Därtill och
framför allt kommer, att ryktena icke rörde händelser som skulle
ha passerat, utan bestående förhållanden, t. o. m. så påtagliga som hus,
hvilkas befintlighet eller obefintlighet kunde när som helst
konstateras. Man torde kunna säga, att denna episod är märklig som
ett ovanligt bjärt exempel på huru otroligt på villospår äfven i våra
dagar en dylik folkföreställning kan komma, och man förvånar sig
mindre öfver att t. ex. gång på gång i engelska parlamentet på fullt
allvar framförts påståenden om korsfästningar, företagna af tyskarna,
eller om tortyr genom upphängning i tyska fångläger.
Folkhypnosen under världskriget bringar onekligen i åtanke den
klassiska skildring af folklig tro och bevisning, som Shakespeare ger i andra
delen af Henrik VI (akt. IV scen 2), när upprorsmakaren och den
falske pretendenten Cade utvecklar sina rättsanspråk: »Gref Edmund
Mortimer af March var gift med Clarence’s dotter, och åt honom
föddes tvillingar: den äldre åt en amma lämnades och blef bortstulen
af en tiggerska. Okunnig om sin börd och släktregister han blef
vid mogen ålder murare. Hans son är jag; det neke den som kan.»
Hvarvid det folkliga bedömandets representant, Smith linneväfvare,
svarar en tviflande: »Herre, han har murat upp en skorsten i
i min fars hus och tegelstenarna ä’ i dag lefvande vittnen på den
saken; därföre, neka inte för’et.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
