Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En svensk om Australien. Af Helge Nelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 213
Och när förf. på detta sätt låter oss blicka in i Australiens
näringslif, gör han samtidigt lefvande klart för oss, huru de naturliga
förutsättningarna normerat och gifvit näringslifvet i skilda delar af
kontinenten dess särprägel. Det är ett godt och för den skolade
geografen karakteristiskt grepp på ämnet, när förf. inleder sin
skildring med kapitlet om värme och torka. Det intima sambandet
mellan produktions- och klimatområden i världsdelen får omedelbart sin
belysning, Allt eftersom nederbörden aftar från kusten inåt »scruben»
och öknarna i världsdelens inre, passera vi landområden med i regel
allt torftigare växtlighet, med mindre odlingsmöjlighet och med nya
former för mänsklig näringsflit, som i seg och snillrik kamp
tillpassat sig efter det australiska klimatet och de geografiska zoner, det
skapat. Men klimatet griper djupare in i människans lif än så. Det
är exempelvis åtminstone en af hufvudfaktorerna till det sociala och
geografiska fenomenet, att ingenstädes i gamla världen hopgyttringen
af människor på några få fläckar skett i liknande skala som hos
detta åkerbruksidkande, boskapsskötande och guldgräfvande
kolonialfolk. Australiens sex hufvudstäder hysa nära 2/5 af kontinentens
folkmängd, vårt eget lands sex största icke 1/7 af Sveriges, t. o. m.
Englands sex största miljon- och halfmiljonstäder hysa endast l/4 af dess
befolkning. Klimatets och naturens roll i detta fenomen belyser förf.
med följande ord: »I synnerhet för den invandrande européen är det
ett obestridligen trist, skrämmande land med de enformiga, oändliga
eucalyptusskogarna, med den höga värmen, med den evigt brännande
solen, med de förödande skyfallen och de pinande stormarna.
Därjämte är det för en hvar, som vill vinna en god bärgning ett högst
mödosamt land, fylldt af ständigt hårdt kroppsarbete, vare sig det
nu gäller att sköta de stora får- och boskapshjordarna eller att fälla
skogen och bruka jorden eller att vinna sin bärgning ur markens
guld och andra mineral. Den ljusa sidan är, att arbetet rikt
belönas. –––––-» Så söker man sig in till städerna, där, och endast
där, vinkar hvilan och nöjet efter det pressande, glädjetomma slitet.
Med all den egendomligt storartade prägel som australiskt
näringslif erhållit under världsdelens glödande sol, befrämjadt eller
häm-madt af en rikt gynnad eller fruktansvärd steril natur, är det dock
i eminent mening en europeisk kulturskapelse. Ej endast så, att det
är en annan ras än Australiens mörkhyade urinvånare, som bär upp
australiskt kulturlif. »Det må nämligen väl kominas ihåg, att det
icke blott är den nutida, hvita mannens intelligens, kunskaper och
handlingskraft, som skapat våra dagars Australien, det är i kanske
än högre grad får, nötkreatur, kaniner, hästar, kameler, hvete, majs,
luzern, hafre, äpplen, apelsiner, drufvor, tobak, ananas, sockerrör, hela
den långa raden af växter och djur, som hopsamlats från alla
världsdelar med undantag af en enda — Australien». Australiens
ursprungliga brist på möjligheter, dess fattigdom på husdjur och
växtformer har enl. förf. i långt högre grad än bristande intelligens hos
den australiska människorasen, hvilken ju i vissa fall genialiskt
utnyttjat de torftiga naturresurserna, varit orsaken till att någon inhemsk kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
