- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
191

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I VÄRLDSKRIGETS SKUGGA 191

hörande område rikt tillfälle att göra sig gällande vid
återgången från krigisk till fredlig »Volkswirtschaft».

I England har kriget, trots att det mindre än i något annat
land berört den hvardagliga samlefnaden, likväl kanske mer än
annorstädes vändt upp och ned på förut allmänt rådande
politiska uppfattningar. Värnplikisfrågan är därvid ett belysande
exempel. Lord Roberts’ i hans ålders senhöst med outtröttlig
energi förda kampanj för den allmänna värnplikten hade före
krigsutbrottet vunnit föga anklang inom de politiskt ledande
kretsarna, där de gamla fördomarna mot »conscription» vid hvarje
valkampanj af missriktad hänsyn till valmännens gunst sorglöst
accepterats såsom orubblig folkmening. Kom så kriget och det
oafvisliga behofvet af rekryter i förut oanadt stort antal. De
från Frälsningsarmén, varietéerna och valmansfiskafängena i
stor utsträckning hämtade rekryteringsmetoderna slogo slint,
och lord Derbys enligt värdigare och rationellare grundsatser
organiserade kampanj gaf ej heller något fullt tillfredsställande
resultat. Regeringen måste då genomdrifva en värnpliktslag,
men motståndet från vida kretsar inom de mäktiga
arbetareorganisationerna föranledde betydande modifikationer i den
ursprungliga planen, och i följd däraf tyckes en ny
parlamentarisk kraftansträngning behöflig för fyllandet af Kitcheners behof
af soldater. Alldeles frånsedt denna frågas direkta betydelse
för det rm pågående kriget, har den genom detta bragts upp
på parlamentets dagordning i sin principiella form. Skall
Englands försvar för framtiden grundas på den gamla
»frivillighets-grundvalen» eller skola äfven Förenade Konungarikets
vapenföra medborgare liksom flertalet andra länders manliga ungdom
påtaga sig fosterlandsförsvarets äfven i fredstid lagstadgade och
noga reglerade plikt? Värnpliktslagen gäller endast under
kriget och berör ej alls riksförsvarets framtida organisation.
Värn-pliktsifrarne ha trots krigets lärdomar hård mark att bearbeta,
men deras led ha tätnat och deras beslutsamhet synes stadd i
rask tillväxt. Begreppet national service, medborgarplikten att
betala med sin person, har genom kriget visserligen ännu ej
slagit igenom, men tillhör dock numera den praktiska politiken,
inom hvars råmärken ej ens boerkrigets riksfara förmådde flytta
in det.

En annan fråga, som genom kriget alldeles växlat skepnad,
är den sedan Chamberlains stora tariffreformtal i maj 1903 tid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free