Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Fredsproblemet. Af Ludvig Douglas - Finnes då intet annat? Sanningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världen, så långt telegraftrådar omspinna den. Först småningom
har den engelska allmänheten emanciperat sig från detta mot
den engelska andan så stridande ingrepp. Och därmed har äfven
nationen mer och mer insett stridens hela allvar och fattat sina
beslut därefter. Men dels såsom nedärfd insulär ensidighet, dels
såsom slamm efter den störtflod af osanningar, som i början af
kriget utgöt sig öfver de Förenade Konungarikena, kvarligga
mycket stora hinder för sanningen att göra sig gällande. Ännu
för några få veckor sedan uttalades från ledande statsmäns sida
på folkmöten det ordet, att det här var frågan om hvarken mer
eller mindre än det brittiska rikets vara eller icke vara!
Någon möjlighet att tillintetgöra det brittiska världsriket finnes
icke, äfven om en sådan önskan skulle förefinnas hos
motståndaren.
Däremot torde hos alla stater, centralstaternas fyrstatsförbund
såväl som de neutrala, ja äfven hos Englands nuvarande allierade,
under detta krig växt upp en känsla af, att Britanniens nuvarande
öfvervälde öfver hafven med de tendenser det alstrat att i
krigsfall skapa sig och tillämpa en lagkodex efter eget godtfinnande —
att detta öfvervälde icke är förenligt med den öfriga världens
merkantila intressen och anspråk på rättmätigt handelsutbyte.
Här måste, för att en varaktig fred skall kunna åstadkommas,
genom ömsesidiga bemödanden en ny internationell
öfverenskommelse afslutas, där dessa fundamentalintressen för den
fredliga samfärdseln på hafven tillvaratagas. Vill England
tillmötesgå den öfriga världen i denna fordran, så kan det också
därifrån räkna på medhåll i fall det, afklädande den så mycket
missbrukade frasen om den preussiska militarismen alla sina
dimmiga känslostämningar, framställer en klar fordran om
inskränkning af kontinentens tunga militära vapenrustning.
Bland Englands icke officiella men reella krigsorsaker står
önskan att tillintetgöra den tyska världshandeln i främsta rummet.
Den hos nationen fast rotade stolta känslan af sin absoluta
maritima öfverlägsenhet har hittills icke tillåtit något tvifvel angående
möjligheten af detta krigsmåls vinnande. Vissa tecken tyda
visserligen på, att insikten om krigets slutliga resultatlöshet synes
kunna vinna insteg såväl i ledande kretsar som i de breda lagren.
Här måste dock, innan en fredsstämning kan göra sig hörd,
uppfattningen förändra sig därhän, att om också Englands
öfverlägsenhet till hafs har lamslagit tyska världshandeln, så har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
