Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Fredsproblemet. Af Ludvig Douglas - De mindre faktorerna i fredsproblemet - Hvad kan åstadkomma fred? Det fortsatta kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 LUDVIG DOUGLAS
utan att solidaritetskänslan hos de kränkta reagerat — och i
brist på den styrka, som enigheten skulle gifvit, hafva de
europeiska mindre staterna fått protestera och finna sig i våldet.
En lika stor skillnad som i afseende å rättigheterna har varit
rådande i afseende å uppfattningen om de neutralas
skylciig-heter. Nu är det visserligen sant, att bristen på stora
vapen-och ammunitionsfabriker i de neutrala europeiska staterna har
väsentligt minskat frestelsen för dem att förse de krigförande
med dessa produkter. Men inorn begreppet krigskontraband
återstår dock ett tillräckligt stort material för att äfven i Europa
göra frågan om de krigförande makternas förseende med sådan
material eller ej, till en fullt aktuell och reell fråga. Sveriges
ståndpunkt i denna del af neutralitetspolitiken är känd: ingen
export och ingen transitering af krigskontraband. Utan
själf-öfverskattning torde den kunna framhållas såsom den enkla och
logiska neutraliteten, och med vissa modifikationer torde denna
ståndpunkt numera vara antagen äfven i det öfriga neutrala
Europa. Hur annorlunda låter det icke från Förenta Staterna:
vi sälja vapen, ammunition och allt annat som behöfs för krig
till hvar och en som vill betala kontant och själf afhämta varan.
Att centralmakterna icke vilja köpa och afhämta det vi ha att
sälja, det rå vi icke för. Genom att afstå från vår handel skulle
vi frångå vår neutralitet, ty därigenom ökades segerutsikterna
för centralmakterna, hvilka hafva större egen tillgång på
krigsförnödenheter. Så ter sig i korthet Amerikas ståndpunkt. Den
är ur folkrättens synpunkt oangriplig, men det är affärsjuristen
som talar. Och ett hån skulle det vara att kalla honom för
fredsvänlig. Hos den stora massan i Amerika är ståndpunkten
populär, ty den ger penningar. I de högre politiska och
finanskretsar kommer därtill såsom ständigt ledmotiv tanken på Europas
försvagande — eventuellt besegrande.
HVAD KAN ÅSTADKOMMA FRED? DET FORTSATTA
KRIGET
På denna fråga måste till att börja med kort och godt svaras,
att det är de stridande arméerna, som hafva afgörandet i sin
hand. Den ena partens seger öfver den andra framtvingar freden.
Svaret räknar icke med möjligheten af en tills vidare oafgjord
eller endast på vissa delar af den vidsträckta krigsskådeplatsen
afgjord seger, ty äfven en sådan situation som onekligen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
