Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om våra dagars Bulgarien. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 M. EHRENPREIS
maren, hörde jag honom uttala följande resignerade ord: »Jag
är en gammal man, utan politisk ambition, och intar nu denna
plats för sista gången i mitt lif») blef det honom beskärdt att
förverkliga sitt folks sekelgamla ideal och, mer än så, att
bidraga till skapandet af tingens nya ordning i Europa. Hans
namn och hans gärning tillhöra nu för alla tider historien. I
en stor tid har han uträttat stora ting, ett beundransvärdt
mönster af besinningsfull fosterlandskärlek, tillförlitlighet, oegennytta
och häpnadsväckande arbetsförmåga.
V.
De här flyktigt skisserade partierna, folkstämningarna och
personligheterna voro de grundämnen, ur hvilka Balkankrigen med
naturnödvändighet framgingo. Den egentliga initiativtagaren till
Balkanförbundet var nämligen Bulgarien (icke Ryssland!). Den
ryska diplomatien gick först efteråt med. Dåvarande serbiske
ministerpresidenten Milovanovitsj fordrade Rysslands välsignelse
som conditio sine qua non: (»II faut surtout s’assurer Fappui de
la Russie. Sans cet appui ön ne peut rien entreprendre»); och
genom denne var det, som förbundet fick sin agressiva, mot
Österrike riktade karaktär. Det konstateras af Gesjov i hans
i denna tidskrift omnämnda bok, L’Alliance Balkanique.
(Här berättas det kuriösa faktum, att konungens första
formella medgifvande till underhandlingar med Serbien gafs
på österrikisk mark, i en järnvägsvagn mellan Oderberg och
Wien.) Mot slutet af 1911 började ett mystiskt fråm och
tillbaka mellan Sofia och Belgrad — man underhandlade i
största hemlighet, för det mesta i järnvägsvagn. Konung
Ferdinand företog vid denna tid en »botanisk exkursion» till det
serbiska berget Kopaonik. Då till firande af kronprins Boris’
myndighetsförklaring den 20 jan. 1912 alla fem
Balkan-kronprinsarna i jesajansk endräkt syntes tillsammans i kungliga
slottets stora festsal i Sofia, då var Balkanförbundet redan i
princip bildadt. Det första bulgarisk-serbiska protokollet blef
undertecknadt den 22 febr. 1912.
Det första Balkankriget (oktober 1912) var i bästa mening ett
folkkrig. Aldrig hade enigheten mellan konung, regering och
folk varit fullständigare än under dessa minnesvärda
oktoberdagar. Kriget utvecklade sig som en hjälteepopé. Bulgarien
stod på höjden af sin lifskraft. Nu först kunde hela världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
