Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Cenakelkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 575
och där sättes prägeln på stora befolkningslager ej endast ifråga orn
åthäfvor och sätt att skicka sig utan i fråga om tänkesätt och seder,
samhällsideal och personlig moral. Det är sålunda företeelser af den
allra största betydelse för svensk folkkaraktär och svenskt
samhällslif, hvilka genom denna studie bragts i dagen och väckt en
uppmärksamhet, som man måste hoppas skall räcka längre och nå djupare
än de efemära dagspolitiska strömningarna eljest bruka tillåta.
Det som kanske starkast slår en vid genomläsandet af dr Wieselgrens
studie är den för svenskt väsen absolut främmande ton, som
kännetecknar logernas lif och lefverne. Det är en främmande kultur, som
här håller på att inympas; det är den amerikanska folkliga kulturen
med dess burleska och sentimentala drag, dess löjliga formella
åthäfvor midt i allt realitetssinne», för att tala med E. //. Thörnberg
i hans klassiska framställning af Folkrörelser och
samhällsklasser i Sverige (Svensk Tidskrift 1912 h. 2), som med
nykterhetsordnarnas fester och sammanträden dragit in i de svenska
bygderna, underhjälpt genom våra emigranters förmedling af
angloamerikanska inflytelser i allmänhet. Men har man fått klart för sig,
hvilken roll dessa importerade amerikanska schabloner spelar för de
föga påhittiga svenska arrangörerna; jå, då värdesätter man nog
också programböckerna såsom källmaterial för bedömandet af t. ex.
moralen inom ordnarna något annorlunda. Har man iakttagit det
ytterligt stela allvar och den motvilja mot oförståelig flärd, som
känneteckna besökarne af en nykterhetsfest, särskildt i någon mera
aflägsen landsända, blir det svårt att föreställa sig, att till och med
»bortlottning af logens systrar till logens bröder» skulle kunna
medföra några mera uppsluppet orgiastiska festligheter. Tänker man så på
det nöjeslif, nykterhetsordnarna ha att konkurrera med, på de
intrikata problem, som öfver hufvud följa med nöjeslifvet inom de
folklager, hvilka frekventera loge-festerna, och vid hvilkas lösande
äfven den ifrigaste idealist måste ta hänsyn till verklighetens i
synnerhet på detta område ofta mycket litet smakliga kraf, då blir man
i känslan af äfven det osmakligas och det ondas relativitet föga
benägen att med programböckerna som enda bevis fälla dom öfver
cenakelkulturen, åtminstone ur denna synpunkt. Till och med
koppleriannonserna kunna ju rimligtvis misstänkas vara mera ensamstående
fenomen utan större betydelse.
Men blefve detta »den tänkande läsarens» facit, skulle ganska säkert
publicerandet af detta material snarare ha beslöjat än afslöjat
verkligheten. Ty, såsom äfven dr Wieselgren antyder, det finns äfven andra
skäl att hysa allvarliga farhågor för det inflytande, som dessa loger,
i likhet med en afsevärd del af föreningslifvet i öfrigt — det måste
i rättvisans namn understrykas — utöfva på den uppväxande
ungdomens moraliska utveckling. Detta inflytande är bekant för hvar
ock en, som har någon kännedom om föreningslifvet och ungdomens
lefverne, men svårigheterna att på området ifråga skaffa direkta och
påtagliga bevis äro gifvetvis nästan oöfverstigliga. Som ett belägg
eller åtminstone en illustration kan emellertid tjäna följande skildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
