Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett steg mot arbetsmarknadens centralisering. Af Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
066 OTTO JÄRTE
Hvad specialiseringen angår, så höra bland annat hit de ännu
icke uppfyllda önskemålen om fackarbetsanvisningars upprättande
i större städer, om utbyggandet af arbetsförmedlingens
sakkunniga medverkan vid skolungdomens yrkesval, om åläggande
för stat och kommun som arbetsgifvare att vid anställande af
arbetskraft i främsta rummet anlita den offentliga
arbetsförmedlingen. Dessa uppgifter hafva hufvudsakligen afseende på den
offentliga arbetsförmedlingens primära uppgift, den
tekniskt-merkanlila: arbetsanvisningeii inom ett visst begränsadt område.
All offentlig arbetsförmedling har ursprungligen upprättats med
uteslutande hänsyn härtill. Och så länge den offentliga
arbetsförmedlingen ännu befinner sig på begynnelsestadiet, med
obetydlig frekvens i förhållande till hela omsättningen på respektive
orters arbetsmarknad, beaktas naturligt nog blott denna sida
af dess verksamhet.
Men den offentliga arbetsförmedlingen har äfven en annan
funktion, som man efterhand fått sikte på. Den är af högre
socialekonomisk valör än det rena lokala förmedlingsarbetet
och syftar till att af den oöfverskådliga och splittrade
arbetsmarknaden dana ett organiskt helt. Hunnen till en hög
utvecklingsgrad, innebär nämligen den offentliga arbetsförmedlingen
för samhället arbetsmarknadens börsmässiga organisation med alla
de stora nationalekonomiska och socialpolitiska fördelar, som
däraf följa, särskildt ur synpunkten af arbetslöshetens
bekämpande.1 Börsmässigheten är icke blott ett teoretiskt attribut utan
en latent egenskap hos hvarje utvecklingsduglig
arbetsförmedlingsanstalt. La Bourse du Travail i Paris var dock ingen
»ar-betsbörs» i verklig mening, ehuru den kallas så på det expressiva
franska språket. The Labour Exchange inom maskin- och
byggnadsindustrierna i Stor-Britannien däremot är både till gagnet
och namnet en arbetsbörs. Hvad som skiljer den franska typen
från den engelska, är icke i främsta rummet den senares större
numeriska omfattning eller det maskerade monopol, som den
obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen inom dessa branscher i
viss mån medför för den offentliga arbetsförmedlingen i England.
Det är en organisationsfråga: centraliseringen af
arbetsförmedlingen, som konstituerar skillnaden. Jämförelsen med ett annat
gebiet ligger därvid nära till hands, nämligen fondhandelns. Så
Jfr. Svensk Tidskrift 1914, sid. 316 ff. (Arbetsmarknadens organisation).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
