Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett steg mot arbetsmarknadens centralisering. Af Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentliga arbetsförmedlingen varit i verksamhet — de första
anstalterna tillkommo i Helsingborg och Göteborg 1902 — har den
redan uppnått en hög grad af utbredning och effektivitet. I
Sverige finnas för närvarande cirka 120 anstalter och kontor i
alla landets större orter och arbetarcentra, och antalet
förmedlade platser uppgick under år 1914 till icke mindre än 138,200,
hvaraf 77,400 manliga och 60,800 kvinnliga. Af de tillsatta
platserna voro 32,000 till jordbruket, 21,100 till industri och
handtverk, 19,800 till handel och samfärdsel, 45,200 till husligt
arbete (öfvervägande kvinnor), 20,100 till grofarbete m. m.[1]
Den offentliga arbetsförmedlingen är i regel ordnad med en
för länet gemensam länsanstalt, bestående af ett hufvudkontor
i länets hufvudort samt filialkontor i mån af behof och
ekonomiska resurser på andra viktigare orter i länet. I alla län i
Sverige finnes nu länsförmedling. Hela landet är därmed
omspunnet af ett nät med offentliga arbetsförmedlingsanstalter, och
hvarje liten filial i en aflägsen landsända har dymedelst kontakt
med arbetsmarknaden landet öfver. I syfte att underlätta en
interlokal förmedling insända distriktskontoren (flera
länsanstalter äro sammanförda till ett distrikt) i slutet af hvarje vecka
till Socialstyrelsen en vakanslista, upptagande de lediga platser,
hvilka de icke tro sig om att kunna besätta med i distriktet
tillgänglig arbetskraft. På grundval af dessa
distriktsvakanslistor utarbetas inom Socialstyrelsen den s- k. Riksvakanslistan,
som publiceras hvarje lördag middag.
De enskilda offentliga arbetsförmedlingsanslalterna äro sålunda
af kommunal (läns)natur, men statsbidrag utgår för vissa
expeditionskostnader och efter pröfning i hvarje särskildt fall för några
andra ändamål.
Den samverkan, som på detta sätt åvägabragts mellan
kommunala institutioner och en statens myndighet, har slagit synnerligen
väl ut. Statens organ har varit en konsulent för den kommunala
socialpolitiken på detta område, och det skulle säkerligen icke
klafbinda den kommunala själfstyrelsen, men väl förhöja dess
effektivitet, om denna intima samverkan mellan stat och
kommun vann efterföljd på andra kommunala arbetsfält. Den
offentliga arbetsförmedlingen i Sverige har också redan fått en sådan
dominerande ställning på den svenska arbetsmarknaden, att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
