Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Till frågan om rättegångsreformen. Af Albert Kôersner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 ALBERT KOERSNER
skall taga initiativet till att på något sätt lagfästa eller åtminstone
uppmuntra det synnerligen betydelsefulla biträde, som i detta
hänseende helt säkert kan vinnas från olika organisationer inom
handelns, industriens och näringarnas områden. Handelskammares
och industriella organisationers verksamhet i Tyskland liksom
Grosserer-Societetets i Köpenhamn och Kristiania
Handelsstands-forenings mycket uppmärksammade arbete i fråga om afgifvande
af opartiska och sakrika s. k. responsa synes innefatta
beaktans-värda mönster. Om våra domstolar vore i tillfälle att själfva
kunna inhämta eller att åtminstone genom parterna få in utlåtanden
i olika frågor, afgifna af verkligt sakkunniga, hvilka arbetat
under den garanti, som ligger i, att de företrädt en viss officiell
korporation, vill det synas, som om domstolarnas behof af
sakkunnigt biträde skulle bättre tillgodoses än genom mer eller mindre
okontrollerade och okontrollerbara uppgifter af rättens
sakkunniga medlemmar eller genom den ej sällan synnerligen
motbjudande votering, som plägar anställas mellan parternas privata
sakkunniga.
Men är spörsmålet om lekmannaelementet hos våra domstolar
svårt att lösa, synes detta ännu mera vara förhållandet med
frågan om organisationen af domstolarnas juridiska element och
hvad därmed har samband. Det är dock min mening att
något beröra endast organisationen af första instansens domstolar.
Härvid utgår jag från, att den gamla skillnaden mellan stad och
land af flere skäl i stort sedt — måhända med modifikationer
för de största städerna — kommer att upphäfvas. I det följande
tänker jag emellertid närmast på förhållandena på landet.
De nuvarande häradsrätterna representera en urgammal
tradition i vår rättegångsordning. Och den ställning, som deras
ordförande, häradshöfdingarna, erhållit i samhället, är fullkomligt
enastående. Orsakerna till sistberörda faktum äro utöfver
historiska skäl nog mångahanda. Det förefaller mig emellertid, som
om hufvudförklaringen kan sökas i den intima kontakt med
lifvets alla områden, som de ordinarie häradshöfdingarna ernå
under sin ämbetsutöfning. Häradshöfdingeämbetet medför, som
bekant, icke blott förpliktelse att fungera som ordförande vid
häradsrätternas dömande funktion, utan det åligger
häradshöf-dingen såsom domhafvande eller ordförande i rätten äfven en
skiftande verksamhet i andra hänseenden. Hans arbete med de
s. k. småprotokollsärendena, lagfarter, inteckningar, förmynder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
