Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Ett vetenskapligt önskemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 523
gången måste redaktören meddela, att »det fortsatta utgifvandet af
Nordisk Revy är beroende af huruvida utgifvaren kan lyckas erhålla
något pekuniärt understöd för det med icke obetydliga kostnader
förbundna företaget». Och att Utgifvarens försök att skaffa sin
publikation ett säkert ekonomiskt underlag icke kröntes med framgång
behöfver väl knappast omtalas. Nordisk Revy. som gjort en så
förträfflig debut, afsomnade därför redan efter sitt andra år — dess
sista häfte utkom den 31 maj 1885 — och någon efterföljare har den
beklagligen tills dato icke erhållit. Den svenska vetenskapen lider
fortfarande under samma olägenheter som de, öfver hvilka man
klagade i Nordisk Revys anmälan för ett par och trettio år sedan.
Det torde väl icke finnas någon med det vetenskapliga arbetets
metoder förtrogen i vårt land, han må vara aktiv forskare eller
endast intresserad amatör, som icke förstår hvilka ogynnsamma följder
detta medfört och alltjämt medför för hela den svenska forskningen.
l ett land, där vetenskapen ständigt går framåt och produktionen
växer allt mer och mer, är ett dylikt centralorgan för kritiken ur
flera synpunkter ett oafvisligt behof. I första rummet beror detta
därpå, att hvarje forskare i längden röner ett ogynnsamt inflytande
af att arbeta utan den sporre, som en sakkunnig och klarsynt kritik
alltid utgör. Af isolering födes i många fall ensidighet i
uppfattningen och begränsning af problemställningen, och man kan vara
alldeles viss om, att talrika goda uppslag och betydelsefulla kombinationer
gått förlorade för vår vetenskap genom bristen på ömsesidig kritik.
Tillvaron af ett för alla olika forskningsområden gemensamt kritiskt
centralorgan skulle äfvenledes kunna motverka den beklagliga
isoleringstendens de skilda facken emellan, som på senare tid gjort sig
gällande hos oss. Därjämte — och detta är, såsom docenten af
Ugglas med rätta påpekat i den uppsats, hvilken omtalades i början
af denna artikel, ingalunda det minst viktiga — skulle en dylik
publikation, rätt skött, kunna göra vår forskning en ovärderlig tjänst
genom att bringa ordning i våra bibliografiska förhållanden, hvilka i
närvarande stund måste betecknas som ganska otillfredsställande.
Det är i vårt land långt ifrån lätt för en vetenskapsman att följa
med hvad som kommer ut inom hans fack; visserligen erbjuder det
inga svårigheter att hålla reda på det som publiceras af de stora
Stockholmsförlagen, men äfven utom hufvudstaden produceras mycket,
som mer än väl vore vardt att lära känna. En afsevärd del af de
studier, som framkomma exempelvis i lokalpublikationer,
läroverksprogram o. dyl., förblifva i många fall alldeles obeaktade, och deras
författare, som kanske ofta arbetat under ganska ogynnsamma yttre
förhållanden, gå miste om den tacksamhet, som de med skäl hade
rätt att kräfva. För sådana missförhållanden skulle en allmän svensk
litteraturtidning kunna råda bot. Den skulle kunna bilda ett
föreningsband mellan forskarna i landets alla delar, lifva deras
arbetslust och hålla dem förtrogna med vetenskapens nyaste resultat. Det
linnes ur praktisk synpunkt knappast något önskemål, som för vår
vetenskapliga forskning är mera betydelsefullt än det, som här blifvit omtaladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
