Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Balkanpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 515
arméns utrustning och för finansiella operationer i Paris och
London. Utrikesministern Sasonov däremot — som ju hade att mot de
andra stormakterna representera ett korrekt Ryssland och väl
därjämte gjorde klart för sig vådan för sitt land af ett Balkankrigs lätt
tänkbara konsekvenser — visade en särdeles betänksam uppsyn, och
det var mot hans råd, som Balkanstaterna i oktober började kriget.
Hade Ryssland bidragit att skapa koalitionen, var det alltså nog
försiktigt att ej påtaga sig medansvar för dess aktion.
Af den karta, som åtföljer arbetet och här återgifves, framgår, hur
man i det bulgarisk-serbiska fördraget inrutat det turkiska
Macedonien i zoner: en oomtvistadt bulgarisk, en oomtvistadt serbisk och
Den sammanhängande linjen betecknar gränserna före första Balkankriget, deri
brutna linjen gränserna efter andra Balkankriget (enligt Bukarest-freden i aug.
1913), den prickade linjen jämte lodrät streckning Bulgariens »oomtvistade» område
enligt alliansen med Serbien af d. 13 mars 1912, den sneda streckningen det
omtvistade» området enligt samma traktat.
en omtvistad^ zon, där tsaren skulle bestämma gränsen. Kartan
ger en liflig föreställning om hur litet Bulgarien till slut fick i
jämförelse med hvad det haft rätt att vänta af kriget. Därvid är dock
ett och annat att märka. Först och främst synes allianstraktaten
närmast ha förutsatt, att tsaren skulle tillerkänna den »omtvistade»
zonen åt Serbien. Vidare var i nämnda fördrag ännu ingen hänsyn
tagen till den andel af bytet, som Grekland kunde kräfva som lön
för sin anslutning till koalitionen. Och slutligen anges på kartan icke
hvad Serbien tänkte taga för sig af Albanien. Som bekant var det
just stormakternas tillskapande af ett själfständigt Albanien och
Serbiens därigenom vållade undanträngande från Adriatiska hafvet, som
jämte Bulgariens extravinst genom Adrianopels eröfring rubbade pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
