Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Adolf Hedin, utrikespolitiken och neutraliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Hedin,
utrikespolitiken oeh neutraliteten.
DAGENS FRÅGOR
Få om ens någon bland hädangångna
svenska politici torde väl åtnjuta den
tvif-velaktiga förmånen att blifva så ofta citerad i den aktuella politiska
diskussionen som Adolf Hedin. De senaste årens riksdagsprotokoll
bära mångfaldiga vittnesbörd om hur lefvande hans namn och ord
ännu äro för den nuvarande generationen. Det saknar icke silt lilla
pikanteri att se honom då och då citeras som auktoritet i ett eller
annat afseende af män, som för något decennium sedan hade föga
lust att erkänna något annat än den för svenska förhållanden
ovanliga vältaligheten hos den sirlige radikalen på Stockholmsbänken.
Men det är nu en gång så, att Adolf Hedins ord med fördel kunna
tagas till intäkt för ganska vidt skilda ståndpunkter i våra dagars
politiska diskussion. Det är inte bara de få kvarlefvande
representanterna för »stadsradikalismen», som kunna styrka sin
argumentation med ett spirituellt citat från Hedin; samma möjligheter finnas i
rätt stor utsträckning både för hr Z. Höglund och dennes argaste
antagonister bland försvarsvännerna.
Man erinras om denna Hedins politiska »aktualitet», när man
läser andra delen af hans Tal och skrifter, som till tio-årsdagen af
författarens död (den 20 sept.) utgifvits af red. V. Spångberg (Alb.
Bonniers förlag; pris 10 kr.). Rubrikerna i den digra volymen tala
om aktuella spörsmål — vårt politiska läge, neutraliteten, fredsfrågor
och krigsproblem, utrikesärendenas behandling, försvarsfrågan o. s. v
Aktualiteten begränsas icke heller till ämnesvalet i dessa uppsatser,
i hvilka man möter en rad af Hedins mest bekanta politiska inlägg,
i riksdagen, i tidningspressen och från talarstolarna. Här diskuteras
problem, som under de senaste åren allt lifligare sysselsatt den
allmänna opinionen i vårt land, och särskildt i belysning af händelser,
som ligga oss nära, få Hedins uttalanden ett starkt förstoradt
intresse.
Icke minst gäller detta om den artikelserie, som under rubriken
»Mellan Varangerfjord och nedre Donau» publicerades i Dagens
Nyheter sept.—okt. 1899, och som placerats främst i den nu utgifna
samlingsvolymen. I själfva verket utgöra dessa artiklar ett
»varningsord» så godt som något; de utrikespolitiska fakta, som tjäna
Hedin till utgångspunkt för hans betraktelser öfver vårt politiska
läge, äro också i det stora hela desamma, som flere år efter Hedins
död inpräglades i svenska folkets medvetande af hans frejdade namne
och frände. En blick pä de händelser, som timat under 1800-talets
tre sista årtionden, öfvertygade Hedin om att de skandinaviska
staternas politiska läge afsevärdt försämrats. Rysslands planer på
Balkanhalfön, i yttersta hand syftande till Bosporen, hade mötts af
oväntade hinder, och tsarväldet hade sett sina förhoppningar på en
utfartsväg till Medelhafvet gäckade. Misslyckandet af Rysslands
Bal-kanpolitik måste återverka på oss; »den skandinaviska halfön och
Balkanhalfön äro till sina politiska öden förknippade på annat sätt
än blott genom den vidunderliga episoden på tsar Peters och Carl
XII:s tid och några senare kombinationer under frihetstiden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
