- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
498

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Världskrigets förlopp. Kriget mellan Ryssland och centralmakterna. Af Sune Bergelin - Sommarfälttåget 1915: Galiziens återeröfring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498 SUNE BERGELIN

de två förstnämnda har Tyskland kunnat hålla vid makt sin
öfverlägsenhet i fråga om tungt artilleri, särskildt
belägringsartilleriet. Österrike-Ungerns vid krigsutbrottet stora
underlägsenhet i förhållande till Ryssland beträffande det tunga
fältartilleriet har under vinterns lopp tack vare Skodaverken blifvit
utjämnad. Härtill har icke minst bidragit svårigheten för
Ryssland att ersätta de stora förlusterna från Tannenberg, Lodz och
vinterslaget vid Masuriska sjöarna. Österrike-Ungerns berörda
underlägsenhet hösten 1914 berodde på, att landets
representation under åratal inknappat på de begärda anslagen för
anskaffande af tungt artilleri.

I fråga om ammunitionstillgången torde numera Ryssland
vara det enda land, där denna icke är säkerställd, oaktadt
riklig tillförsel ägt rum från både Amerika och Japan. Detta har
säkerligen vid många tillfällen spelat en ödesdiger roll för de
ryska arméerna under sommarfälttåget 1915.

Af flera skäl valde centralmakterna Galizien till platsen för
sin våroffensiv. Hufvudorsaken torde hafva varit politiska
motiv, särskildt att så nära som möjligt inpå ögonen för de »osäkra»
Balkanstaterna vinna en framgång mot den ryska kolossen.
Galizien var äfven det enda område af centralmakterna, som
innehades af ententen. Härtill torde äfven läggas, att, sedan
centralmakternas försök att vinna ett snabbt afgörande i väster
misslyckats, dessa ansågo utsikterna numera större att nå ett
positivt resultat i öster än i väster.

Hufvudanfallet förlades till området mellan Karpaterna och
Weichsels öfre lopp. En lyckosam utgång af ett
genombrottsförsök härstädes borde leda till att hela den västra delen af
ryska Karpaterfronten måste falla och en frammarsch till San
därigenom blefve möjliggjord. Detta borde i sin ordning äfven
inverka på den ryska ställningen i södra Polen. Man torde med
full visshet kunna säga, att utöfver ett dylikt framträngande
såsom första resultat af de planlagda operationerna hafva icke
centralmakternas härledningar kunnat hoppas.

Den österrikisk-ungerska fronten gick utefter Diinajec och dess
tillflöde Biala. På motsatta sidan lågo de ryska försvarslinjerna
i tre å fyra linjer. Den ryske befälhafvaren, f. d. bulgargeneralen
Dmitriew, förfogade öfver omkring 300,000 man till försvar af
den c:a 10 mil långa fronten. På österrikisk-ungersk sida stodo
ungefär lika många man under ärkehertig Josef Ferdinand. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free