Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Elfsnabben och Scapa Flow. Af Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(också kallad Mainland), Burra och South Ronaldshay. På
sjökortet synes lätt hur pass stor utsikt objudna gäster ha att taga sig
in genom Hoy Sound eller Holm Sound. Och som motsvarigheter
till spärrforten utanför Köpenhamn ligga midt ute i den enda
farbara invägen Pentland Skerries, Stroma och Swona med alla
de trefliga strömanordningar omkring, som här ofvan beskrifvits.
Skulle någon U-båt ha trotsat allt detta, ligga så innerst i
öppningen Grinas och Neva Skerry på lur — konsten kunde icke
ha skapat ett bättre stängsel än allt detta.
Man kunde härvid ej utan skäl låna Olai Magni något
fantastiska beskrifning i kapitlet »Om trånga pass vid insegling
i hamn», där han skildrar den nu för våra seglare mindre
skrämmande Stendörren i Jungfrufjärden: »En passage, mycket
farlig, därför att den slingrar sig i alla riktningar genom trånga
gatt och halfmånformiga krökar, d. v. s. den liknar än en skytisk
båge, än en svärdspets ... Därtill kommer, att ej långt från
detta sund lura stengrund hotande under vattenytan, och den
som råkar ut för dessa går så att säga lefvande ned i sin graf»
— ord som för våra dagars undervattensbåtsbesättningar fått
en ny och bokstaflig betydelse.
Det som var en öfverraskande nyhet för hr Björn Björnson
hade diskuterats redan så tidigt som 1903 af den framstående
kraft, som sedan blifvit namnkunnig under signaturen »The
Military Correspondent of The Times». Han talade redan då om
huru ett rätt utnyttjande af Orkney- och Shetlandsöarna skulle
underlätta Englands förvandlande af Atlanten till ett mare
clausum, på samma gång Gibraltar hjälpte till att »put the cork into
the Mediterranean bottle». Sju år senare framlade han i mer
utförlig form samma tankar. De utgöra i dag som är en
intressant läsning:
I forna dagar voro vi nödsakade att hålla vakt utanför Frankrikes och
Spaniens hamnar, emedan i motsatt fall dessa länders flottor kunde löpa ut och
efter behag förena sig eller anfalla våra kolonier och handelsfartyg. Det är
hvarken behöfligt eller tillrådligt att följa samma taktik gent emot Tyskland,
emedan de geografiska förhållandena sätta detta land i ett mycket ogynnsamt
läge gent emot oss. Vi ha lätt att i krig göra Nordsjön till ett afspärradt
område, otillgängligt för både tyska örlogsmän och handelsfartyg.
Hvarför skulle vi underkasta oss de risker som utan att erbjuda
motsvarande vinst åtfölja operationer mot de tyska kusterna, när vi genom att placera
våra viktigaste eskadrar t. ex. i Scapa Flow och vid Dover kunna med mindre
risk utöfva ett hårdare tryck och tvinga tyskarna att, om de vilja befria sig från
vårt hårda famntag, våga sig öfver Nordsjön och anfalla oss vid våra egna kuster?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
