Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Elfsnabben och Scapa Flow. Af Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFSNABBEN OCH SCAPA FLOW
477
Mm-nlor lf>.’*S Ortelius 1,’)70 Haklvut 1509 Riklig’bild
Framstående 1500-talsgeografers föreställning om Nordens kartbild.
den, som påverkat Olaus Magnus vid affattandet af ofvan
citerade färgrika skildring af farorna utanför den berömda hamnen.
Med förbigående af många andra märkliga episoder må
nämnas, att vid ryssarnas härjning 1719 deras flotta låg i
Elfsnab-bens hamn. Deras högkvarter var på Bjurshagen och Kapellön
på hamnens yttre sida, där märken af ryssugnar ännu
finnas och en där befintlig lökväxt säges ha blifvit ditplanterad.
På Gubbholmen vid södra inloppet ses lämningar efter en skans
eller vall, uppkastad under 1788—90 års krig, och Kapellön
äger sitt namn af att flottans manskap där ägde kapell och
begrafningsplats, liksom Jutnabben på norra ändan af Elfsnabbsön
säges ha varit begrafningsplats för Kristians manskap.
Bland segelidrottens idkare är det kanske ej så få, som
känna väl igen sig vid läsandet af inseglingsanvisningen i »Svensk
lots» tidigaste föregångare: Johan Månsson styrmans Siö-Book
från 1644. »Elffsnabben är een högh grå Berg Udd, ther inne
är en Hampn. Wästan efter kommande ät löpa ther in, låter
man een swart Bergklippa orn baakbord som ligger itt
Göttlings-skott ther uthan före, och een högh gråa Bergholma om
styrebord, och Nordnordwäst ifra samma Bergholmen är itt högdt
brant Berg, om baakboord, man sätter ther innan före på tollff
fampner. Man kan och löpe uth ther på östre sijdan genom
itt smalt Sund.» Men Elfsnabbens berömmelse var redan
månghundraårig, då Johan Månsson skref sin bok »the Enfaldigha
Sjöfarende til tiänst, Underwijssning och Rättelse». Gå vi
tillbaka till den äldsta kända segelbeskrifning öfver Sveriges östkust,
vi känna, den förunderligt noggranna som härrör från
tolf-hundratalets senare hälft, fmna vi redan där hamnen omtalad.
Kommande söderut från »Brawic», Bråviken, passerar man
»winterclasa?» och några andra öar, hvars namn ej äro svårare
att igenkänna än Vinterklasens, den nu som då mycket vägle-
34. Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
