Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Swedenborg i ny belysning. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 LITTERATUR
religiösa elementet, som det för Swedenborg gällde att framhålla.
För konstens och diktens kraf hade han efter den visionära periodens
början icke något sinne; endast i den mån som de direkt kunde
få betydelse för hans religiösa verksamhet gaf han dem rum i sina
arbeten.
I och med det att Lamm i sin undersökning öfvergår till
behandling af de arbeten, som tillhöra Swedenborgs senaste, rent teosofiska
period, kommer han in på ett område, där hans läsare i allmänhet
torde känna sig relativt hemmastadda. Detta må nu visserligen
ingalunda tolkas så, som skulle man i någon större utsträckning hos
vårt publikum kunna förutsätta närmare kännedom om denna sida
af Swedenborgs verksamhet; men det är dock hufvudsakligen i
egenskap af religionsstiftare och andeskådare som han vunnit sitt rykte,
och därför kan man anse gifvet, att detta parti af Lamms arbete i
mindre hög grad än de öfriga skall förefalla flertalet läsare som
terra incognita. Framställningen af Swedenborgs andelära visar, att
författarens intresse i främsta rummet varit att uppvisa, huru dess
grundelement sammanhänga med de psykologiska och filosofiska
teorier, som vi tidigare lärt känna i Oeconomia regni animalis och
Regnum animale. Den som ej själf gjort sig förtrogen med
Swedenborgs religiösa arbeten känner sig säkerligen a priori benägen för
att mottaga ett dylikt försök med utpräglad misstro, då man ju
vanligen i anslutning till den hos oss gällande traditionen plägar
beteckna dessa verk som ologiska och sammanhangslösa foster af en
förvirrad hjärna. Men en dylik uppfattning är i själfva verket så
långt ifrån sanningen som det gärna är möjligt. Hufvudparten af
hvad Swedenborg under sin religiösa period satte på papperet
utmärker sig för den mest pedantiska logik och det mest obrutna
sammanhang. Det finnes, som Lamm med rätta framhäfver, intet
bland hans tidigare arbeten, som i klarhet, konsekvens och
öfver-skådlighet kan jämnställas med den sammanfattande framställning
af hans system, som föreligger i Nya kyrkans officiella dogmatik,
Vera christiana religio, hvilket arbete han skref vid en ålder af 82
år. Därför har Lamm på grundval af sin djupgående kännedom
om Swedenborgs tidigare teorier i psykologiska och filosofiska
frågor utan svårighet och på ett enligt min uppfattning fullkomligt
bindande sätt kunnat påvisa, att Swedenborg på så godt som alla
punkter, exempelvis i fråga om uppfattningen af skapelsen och dess
ändamål, i sitt bekämpande af läran om de medfödda idéerna och i sin
af Malebranche påverkade teori om den fria viljan, endast utvecklat
sin tidigare åskådning. Den mångomtalade läran om andevärldens
ingripande i människornas lif och verksamhet visar sig vid närmare
granskning endast vara ett konsekvent genomförande af den uppfatt-,
ning, som vi tidigare lärt känna i Oeconomia regni animalis, hvilket
verk ingen kritiker funnit skäl att beteckna som vittnande om ett
desorganiseradt intellekt. Detsamma gäller äfven om Swedenborgs
öfriga religionsfilosofiska och teosofiska verk. Någon plötslig och
oförmedlad brytning i hans åskådning finner man ingenstädes; tvärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
