Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Polemiken om krigsutbrottets förhistoria. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 VERNER SÖDERBERG
forskningens resultat, och för oss äro dessa resultat af vital
betydelse». En tysk historiker, LUDWIG BERGSTRÄSSER, är mera
förhoppningsfull i fråga om det vetenskapliga behandlingssättets
möjlighet. Han har i senaste nummer af »Historische Zeitschrift»
publicerat en 104 sidor lång uppsats med titeln Die diplomatischen
Kampfe vor Kriegsausbruch, och där erinrar han om att frågan
om objektivitetens möjlighet inom historieforskningen ju äfven
i fredstid af gammalt varit omstridd, men att detta
vetenskapliga problem borde kunna uppställas lika väl som alla andra.
»Vid detta liksom vid hvarje annat historiskt ämne gäller det
närmast att fastställa det faktiska förloppet, såvidt materialet
gör sådant möjligt; att utan förutfattad mening
(»Voreingenom-menheit») göra detta, måste historikern tilltro sig, om han öfver
hufvud ännu har någon tro på sin vetenskap och sin
vetenskaplighet. Först sedan gäller det att draga slutsatser, och
därvid måste man visserligen vara ännu försiktigare vid ett
aktuellt ämne än i fråga om tilldragelser, som redan hunnit
fullständigt öfvergå till historien och äfven till sina verkningar
redan tillhöra det förflutna.» Hvad som gör honom betänksam
är därför mindre ämnets art än att materialet trots all
omfångsrikhet företer så stora luckor och därtill i fråga om
tillförlitlighet ofta kan uppvisas vara tämligen misstänkt. Han
griper sig emellertid verket an med en kraftig reservation mot
att »ens i dessa tider drifva politik i det vetenskapliga arbetets
form och därmed göra vetenskapen till tendensens tjänarinna».
De kraf på tendensfrihet i uppsåtet, som här framställas, kunna
svårligen sägas ha blifvit fyllda i de båda svenska arbeten af
högre valör, som hittills ägnats hithörande frågor. Såväl
professor GUSTAF F. STEPPENS båda volymer om Krig och Kultur
som docenten ERNST WIGFORSS’ omfångsrika arbete Världskriget
och Världsfreden måste enligt min mening anses vara koncipierade
och utarbetade som direkta agitationsskrifter, det förra arbetet i
den tyska uppfattningens och det senare i den allmänna
entente-åskådningens tjänst. Bägge lägga de hufvudvikten vid de
national- och socialpsykologiska dokument och omdömen de innehålla.
Den ene går därvid löst på den engelska, den andre på den
tyska »intelligensens» bristfälligheter i uppfattning och
uttalanden om kriget, och de båda författarnes »Voreingenommenheit»
färgar naturligtvis också deras framställning af själfva
händelseförloppet. De innehålla emellertid massor af intressant, om än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
