Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Sveriges ekonomiska oberoende. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVERIGES EKONOMISKA OBEROENDE
Nationell själfständighet är ett begrepp med långt flere
sidor och långt djupare innebörd än man i dessa
tider fullt synes förstå öfverallt i vårt land. Ett land kan ha
sina territoriella gränser alldeles orörda och ändå vara i ett
sådant läge, att folket ej vågar kalla sin själ sin egen, såsom
det betecknande engelska uttrycket lyder. Och utan att
förfalla till vara sig nationalistisk eller socialistisk lyrik kan man
säga, att folksjälen finns och bör få lefva. Vi vilja vara ett
fritt folk andligen och ej blott till det yttre; vasallskapet är
ej hvad vi stå efter, äfven om det — mot all förmodan —
skulle göra oss delaktiga af all världens härlighet. Vår
samhällsorganisation, våra inre politiska former, vår bildning,
vår vetenskap, vårt näringslif skola vara svenska lika väl som
vår yttre politik, d. v. s. de skola, på grundvalen af vår
nationella utveckling, fortlefva och utbildas i öfverensstämmelse
med våra egna och ej efter andras önskemål.
Detta betyder ingalunda, att vi skola afstänga oss från
utländska andliga inflytelser lika litet som från utländska
varor; de ena liksom de andra utgöra en ökad rikedom
för svenska folket och böra mottagas med öppna armar
och öppna hamnar, om de blott äro af det slag vi behöfva.
Nej, det betyder något helt annat och just hvad man i dessa
tider är mest böjd att förmena oss. Det betyder rätt att
mottaga andliga och materiella krafttillskott från alla de håll,
där sådana stå att få. Skillnaden mellan vasallen och den
frie mannen är icke, att den senare är sig selv nok, medan
den förre icke är det; skillnaden är, att den förre helt och
hållet ställt sig i ledband hos en starkare och tar emot alla
sina intryck från de frie männens värld genom sin herre,
medan den frie mannen själf umgås som like bland likar,
också om många af dem äro starkare, rikare och dugligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0399.html
