Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Fredens ekonomiska organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 DAGENS FRÅGOR
Men naturligtvis går det icke an att bära sig åt som om ingen
konvalescens behöfdes; och det beror på de olika folkens hållning
under freden, om möjligheten till ett hastigt tillfrisknande också skall
bli verklighet. Man måste räkna med att ekonomien under åren
närmast efter freden motsvarar mänsklighetens resurser för, låt oss
säga, ett tiotal år sedan, icke dem vi en hast gjort oss förtrogna
med under allra sista tiden före krigsutbrottet. I de krigförande
länderna kommer den allmänna nedgången i ekonomisk nivå,
Utvärtes sedt, att framkallas genom å ena sidan den enorma
improduktiva skuldbörda, som staterna ådragit sig, och å andra sidan de
minskade inkomster, befolkningen har till sitt förfogande för
betalningen af de häraf förorsakade väldiga skatterna. Från
mänsklighetens allmänna synpunkt och äfven i sak riktigare uttryckes
emellertid situationen genom påpekande af den materiella uppoffring, kriget
förorsakar på mångfaldigt sätt men främst genom att å ena sidan
taga i anspråk sedan länge samlade resurser och å andra sidan
förhindra nästan allt produktivt arbete som icke direkt tjänar lifvets
och krigets egen nödtorft. Det är ett stort misstag då man, såsom
nästan alltid är fallet, tror att det från denna synpunkt gör någon
skillnad, om varorna finnas inom landet eller icke; det förra betyder
blott, att landet blir desto grundligare utätet och följaktligen i högre
grad är i behof af påfyllning efter freden. Likaledes är det ett
misstag, om man tror de neutrala vara oberörda af denna utveckling;
i många former och i tilltagande grad tagas nämligen äfven de i
anspråk för krigets finansiering nu och komma att göra det ännu
mera för fredens finansiering i sinom tid. Hvad som försiggår är i
all enkelhet för hela världen en på dubbel väg — genom minskning
i befintliga förråd och minskad ny produktion — skapad brist på
en stor del af hvad världen varit van att äga och bruka.
Mänskligheten har, med andra ord, att inrätta sig på en
afknapp-ningskur omedelbart efter krigets slut; och frågan är, om kuren
icke kommer att göra mänskligheten ganska godt. Den svindlande
snabba ekonomiska utvecklingen särskildt sedan midten af 1890-talet
har nämligen introducerat många ovanor, äfven om man frånser de
viktigaste af dem, nämligen dem som tillhöra moralens område. Man
har liksom vant sig af att »se på slanten», det har förefallit som
man hade råd till allt; och därför har, såsom alltid i tider af snabb
utveckling, resultatet icke blifvit hvad det kunnat. Ett bakslag
sådant som det nu förestående kan då ha det goda med sig, att man
ännu en gång tvingas att tänka sig för och se, om man får valuta
för pengarna.
Närmast gäller det här statens och kommunens ekonomi; ty icke
blott har den sannolikt utvecklat sig i snabbare tempo än den
privata, utan äfven och främst tyda alla märken på, att slöseriet —
d. v. s. oförmågan att uppnå det bästa resultatet af en gifven
uppoffring — frodas ojämförligt mest där. Komparativ finansstatistik
hör nog i ovanlig grad till den bekanta komparationen »lies, damned
lies and statistics» och visar framför allt ingenting om hur medlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
