Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Förlupna silfverkulor - Det svenska statsregleringsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 297
Beklämmande verkar det, att svenska män i åtskilliga fall ej torde
ha hållit sig för goda att medverka till detta blottande för utländska
ögon och till Sveriges skada af sina landsmäns fullt lojala
affärsförhållanden, äfven där den enklaste eftertanke bort hos dem inskärpa
deras absoluta diskretionsplikt. Och lika betänkligt är, att enstaka
affärsmän torde ha hörsammat utländska agenters kraf på att få
»inspektera» deras papper eller att de i sitt svåra läge undvikit att
söka stöd hos sin egen regering och i stället försökt sauvera sig
genom direkta hänvändelser till och öfverenskommelser på egen hand
med utländsk myndighet.
Omständigheterna ha gjort, att den ofvan skildrade öfvervakningen
väsentligt kommit att bedrifvas från ena hållet i den ekonomiska
kampen; men efter allt att döma saknas ej heller tyska öfvervakare,
som på angifvelsernas och den obetänksamma lösmynthetens vägar
förses med underrättelser, hvilka kunna bringa svenska medborgares
egendom och t. o. m. sjöfarandes lif i fara. På de tyska
öfvergrep-pens konto står för öfrigt en så betänklig post som den åtminstone
i ett fall tämligen säkert betygade torpederingen af svenskt fartyg i
engelska farvatten utan att något försök dessförinnan gjorts att
förvissa sig om fartygets nationalitet eller beskaffenheten af dess last.
Mot införande till Kirkwall börjar också införande till Swinemunde
allt oftare svara, och de nya tyska kontrabandsbestämmelserna,
sammanställda med det engelska förfarandet, hota särskildt vår
skeppsfart till och från Östersjön med växande faror. Om Kirkwall är
Scylla, så börjar Swinemunde bli Charybdis, och våra stackars från
Östersjöhamnar utåt Nordsjön — och vice versa — gående fartyg
riskera att i tur och ordning torna på båda dessa farliga skär på
den neutrala sjöfartens väg. Vid dessa ofrivilliga besök i
kontrollhamnarna äro ju »liggedagarna» ingalunda den största förlustrisken.
Lloyd George’s tal i Queen?s Hall den 19 september 1914 — hvilket
i en för Sverige afsedd, i London tryckt öfversättning försetts med
den fatala underrubriken »hvarför vår nationala heder är invecklad»
— innehöll bl. a. en vacker och passionerad hyllning åt de mindre
nationernas insats i kulturarbetet. Lloyd George gisslade där, på tal
orn Belgien, Tysklands taktik att, liksom Fredrik Vilhelm I endast
tolererade långa soldater i sitt garde, nu »blott tillåta 6 fot 2 tums
nationer stå i leden». Man kan lugnt säga, att denna gradering af
medgifven rått efter vederbörande nations styrka ej är främmande
för någotdera af de stridande stormaktslägren, fastän den rakt strider
mot gammaldags och mindre »invecklade» nationella hedersbegrepp
— från tiden före det stora krigets syndaflod. Ingenstädes
framträder denna omvärdering af gamla hederliga värden bjärtare än i den
del af jättekampen, som kallats »silfverkulornas krig».
Åtskilligt uppseende väcktes vid början af årets
riksdag af friherre Erik Palmstiernas motion
(n:o l i Andra kammaren) om statsregleringsarbetet. Det har sedan
dess varit mera tyst om saken, men någon gång skall väl frågan
21. Svensk Tidskrift 1915.
Det svenska
stats-regleringsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
