Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Spannmålstullarna. Af Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 NILS WOHLIN
vara bättre betjänta med en något nedsatt maltkornstull,
förenad med utförselbevis, än med den tullfrihet som, om icke
samförstånd vinnes på här angifven linje, troligen snart nog
kommer att framtvingas. Hvar och en kan dock se, att
korntullen i sin nuvarande form är meningslös. Mot en måttlig
maltkornstull med utförselbevis borde väl ej häller
konsumentintresset hafva invändningar, då den på sin höjd kan göra ölet
(eller den engelska portern) en hårsmån dyrare.
Gifva jordbrukarne under antydd förutsättning något litet
efter på brödsädestullen, böra de måhända äfven kunna med
skäl begära införandet af en måttlig hafretull, naturligtvis äfven
förbunden med utförselbevis. Att hafren är tullfri, är numera
en anomali. Det är synd att den storartade hafregrynsindustri,
som uppstått inom landet, i så öfvervägande grad skall bygga
på utländsk råvara. Får detta fortfara, kommer hafreodlingen
att allt ensidigare bedrifvas såsom foderodling. Ur synpunkten
af jordbrukets krigsberedskap är detta icke önskligt. Äfven
hafregrynsgröten är ett högst viktigt näringsmedel, som icke bör
saknas, om importen skulle stoppas. Ett mindre tullskydd
skulle, särskildt i västra Sverige, göra mycket godt för
hafreod-lingens höjande och anpassning för gryntillverkning.
Mot tankegången att öppna och utveckla det sydsvenska
jordbrukets afsättningsmöjligheter till världsmarknaden reser mången
ifrare för vår lifsmedelsfråga invändningar. Sannt är visserligen
ock, att mycket ännu kan göras för att i högre grad än hittills
dirigera Sydsveriges öfverskott till Norrland. Men i stort sedt
kan betviflas, om denna form af själfförsörjningspolitik
innebär den rätta lösningen. Under fredliga tider ligger det
sydsvenska jordbrukets naturliga afsättningsområden i väster, i
söder och uppåt Mellansverige. Hvarje produktionsområde bör
få söka sig den marknad, som ur kommersiell synpunkt är den
fördelaktigaste. Det går ej i längden an att med för staten
förlustbringande taxor på hundramilade järnvägstransporter leda
afsättningen åt ett håll, som icke är det naturliga. Att under
krigstider afsättningslederna måste omkastas, är häremot intet
skäl. Men just vid sådant förhållande som det här nämnda
bör en lifsmedelspolitik, som tager hänsyn till hela landets
intresse, söka skapa utvägar att på annat sätt tillgodose den stora
norra delen af riket.
Hvad då brödsäden beträffar, synes införandet af utförselbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
