Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Spannmålstullarna. Af Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSTULLARNA 201
möjligheterna, och i följd häraf drager sig det större
köpmansintresset bort från branschen. Affärsmän med internationella
vyer finna nu en gång handeln inom vårt eget lilla lands
gränser vara ett för trångt verksamhetsfält. Inrikeshandeln har så
omhändertagits af mångtaliga smärre köpenskapsidkande
personer och utestängts från världssamfärdselns lifgifvande
impulser. Ett lefvande handelsintresse, som oaflåtligen fästat
producenternas uppmärksamhet på hvad kvarntekniken fordrar, har
saknats. Det är hårdt att förebrå våra öfver vidsträckta
landamären utspridda jordbrukare, att de icke genom egna
handelsorganisationer förebyggt denna utveckling.
Den genom tullarna stängda möjligheten till export förorsakar
äfven på annat sätt, att tullskyddet icke effektivt utnyttjas. Vid
tullsystemets införande satte man icke tull på hafre, emedan
vi då hade exportöfverskott af denna artikel. Exportöfverskott
hafva vi visserligen ingalunda för närvarande af något af våra
tullskyddade spannmålsslag. Men vi befinna oss i en annan
situation, värd största beaktande. Sydsverige och särskildt Skåne
har ett stort öfverskott af hvete och maltkorn. Ej alltid kan
detta öfverskott med fördel säljas uppåt landet. Åtskilliga
omständigheter spela här in. Resultatet blir, hvad också de skånska
landtmännens uttalanden vid upprepade tillfällen bestyrka, att
det skånska maltkornet måste säljas till ett pris, föga
öfversti-gande världsmarknadspriset. Ställningen är i någon mån
likartad ifråga om hvetet. Ehuru vi hafva en stor import af
denna vara, närmar sig vår egen hveteproduktion den gräns,
då behof af exportmöjligheter skall uppstå. Förklaringen är
som bekant, att det inhemska glutensvagare hvetet i den
moderna kvarntekniken blott anses böra ingå till en viss procent
vid målningen.
Äfven en annan omständighet kan framdeles komma att öka
behofvet af exportmöjligheter. Kvarnarnas och bryggeriernas
makt på spannmålsmarknaden är betydande. Särskildt äro de
stora kustkvarnarna med sina gynnsamma importmöjligheter
mindre beroende af de inhemska utbuden än våra jordbrukare
äro af att få såldt. Att kvarnarna icke hittills i allmänhet
utnyttjat sin ställning till att trycka inlandspriset, har i väsentlig
mån berott på den starka och oreglerade konkurrensen dem
emellan. Det torde emellertid blott vara en tidsfråga, när
ringbildningarna inom kvarnindustrien taga fastare former. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
