Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska kyrkoorganisationens historiska egenart. Af Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättning fortlefver under namnet af prästmöten. Kyrkoprovinsens
medeltida koncilier fingo en rad efterföljare, af hvilka må
nämnas kyrkomötet i Örebro 1529, i Upsala 1571, samt det
skickelsedigra Upsala möte af 1593. Under ståndsförfattningen utgjorde
prästeståndet som bekant äfven en kyrklig representation. Efter
ståndsriksdagarnas afskaffande 1865 trädde det nya, oberoende
af representationsändringen påyrkade och inrättade, kyrkomötet
år 1868 i verksamhet. Det har fått en egendomlig
dubbelställning såsom å ena sidan nationens kyrkliga representation, å
andra sidan en kyrklig myndighet och garanti vid sidan om
riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
