Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Arbetslösheten och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 169
dock af de uppgifter, som stå till buds, det bestämda intrycket att
det svenska näringslifvet och därmed arbetsmarknaden i vårt land
förvånande snart återhämtat sig efter den första villervalla, som
krigsutbrottet medförde.
Den officiella mätare på arbetslösheten, som vi ha i statistiken
från arbetsförmedlingsanstalterna, närmast antalet ansökningar per 100
lediga platser, visar en stegring från 99 i juli till 133 under augusti,
men därefter en sänkning till 121 under september och 128 under
oktober. Sedan har genom understödsverksamhetens
sammankoppling med arbetsförmedlingen en ny, väldig stegring ägt rum, så att
ofvannämnda siffra under november uppgick till 192. Denna ger
emellertid ingen riktig bild af förändringarna i läget på
arbetsmarknaden, då hoppet om understöd tydligen måste drifva ansökningarnas
antal i höjden på ett sätt, som gör siffrorna fore och efter
understödsverksamhetens införande fullkomligt ojämförbara. Under
december gick antalet ansökningar ned till 182, men för januari ha vi
säkert att vänta den stegring, som under alla år äger rum under denna
månad på grund af säsongarbetslöshetens inverkan.
Så vidt man kan se, vittnar emellertid äfven denna statistik om
att, efter den första stora stegringen i arbetslösheten vid krigets
början, den därpå följande utvecklingen af arbetslöshetens omfattning
icke allt för mycket skiljer sig från den normala — och i hvarje
fall torde man kunna konstatera, att arbetslösheten under kriget
ingalunda uppnått den arbetslöshet, som kunde konstateras under
1908-1909 års lågkonjunktur.
Ofvan ha vi endast beaktat arbetslöshetssiffrorna i medeltal för
hela landet. Undersöker man dem närmare, finner man emellertid
både i Tyskland och England och ännu mera i vårt eget land, att
arbetslösheten faller synnerligen ojämnt på olika näringsgrenar och
olika landsdelar.
Under det näringslifvet under kriget visat betydligt mycket större
elasticitet och förmåga att anpassa sig efter förändrade förhållanden
än hvad någon kunnat ana, har sålunda arbetsmarknaden befunnits
skäligen orörlig. Arbetarne söka tydligen i mycket liten omfattning
anställning utanför sin hittillsvarande sysselsättning och utanför
hemorten, och arbetsförmedlingsanstalterna ha, att döma af det ringa
antalet tillsatta platser utom resp. orter och den ringa utsträckning i
hvilken anslaget till resebidrag åt arbetslösa tagits i anspråk, icke
härutinnan förmått göra någon ändring. Denna arbetsförmedlingens
svaghet kan blifva synnerligen betänklig, om i framtiden ännu större
svårigheter skulle beredas vårt land genom de krigförande makternas
hänsynslöshet och på grund häraf ännu större rubbningar inom
näringslifvet skulle uppstå, hvilka, orn arbetsmarknaden förblir lika
orörlig, måste få till följd, att arbetskraften, utan att såsom i de
krigförande länderna i stor utsträckning tagas i anspråk för krigets kraf,
hopas på vissa orter och inom vissa näringar, kvarhållen genom
understöd från det allmänna och nödhjälpsarbeten och därigenom
förhindrad att utföra det arbete, som den förändrade situationen oundgäng-
12. Svensk Tidskrift 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
