Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Ukrainafrågan - Skånska Borgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lf>8 DAGENS FRÅGOR
gå till anfall emot andra. Så länge slaver förtrycka hvarandra,
understödja de däremot Tysklands expansion; ett frig^ordt Ukraina
åter skall kraftigt bidraga »till att upprätthålla jämnvikten i Europa».
Tanken på en tysk expansion har dock icke uteslutande väckt
engelsmannens farhågor. »En dag skall komma», skrifver han äfven, »då vi
alla skola erkänna, att, om England går tillbaka, Tysklands expansion
skall innebära den europeiska civilisationens frälsning, lika mycket
som Rysslands skulle sätta den i fara.» Så skref en engelsman —
före krigsutbrottet.
Ukrainafrågan har också en österrikisk sida. Österrikes ukrainare
— stundom kallade ruthener — hafva icke alltid haft det för godt
under Galiziens polacker, och därpå har Ryssland byggt en intensiv
s. k. »panslavistisk» agitation i Galizien. I stort sedt synes denna
emellertid hafva misslyckats, ty de senare årtiondenas ifriga strid för
den ukrainska kulturens återuppvaknande har på österrikisk mark
vunnit den frihet och det stöd, som alltid nekades den på rysk.
Ukrainarörelsen i Österrike har därför blifvit en stor fara för
Ryssland. Och när man läser vittnesbörden, huru kraftigt den numera
smittat af sig äfven inom tsardömet — t. ex. vid 1914 års planerade
Sjevtsjenkofester — samt tillika hör de energiska ryska fanfarerna
om tsardömets anspråk på Konstantinopel och Sunden, då kan man
ej frigöra sig från en förmodan, att, om Ryssland på sin tid ej ogärna
såg krigsutbrottet, just Ukrainarörelsens undertryckande varit ett
bidragande motiv.
En annan fråga af intresse vore visserligen ock, hvilken betydelse
denna rörelses seger — d. v. s. Svarta-hafsländernas lösgörande från
det ryska väldet — skulle hafva för detta väldes politik i andra
riktningar.
Det är en fängslande samt för kulturhistorikern och
sam-hällsforskaren lika väl som för arkitekturhistorikern
betydelsefull uppgift docenten August Hahr gripit sig an med genom utgifvandet
af den monumentala publikationen Skånska Borgar, af hvilken de
två första häftena i dagarna utkommit (Sthlm, Norstedt, 1914; 18 kr.
för de två häftena). Arbetet kommer att omfatta ett tjugutal af de
konsthistoriskt mest betydande och bäst bevarade gamla
Skåneborgarna; och medelst fullständiga uppmätningar, fotografiska afbildningar
i autotypi samt vetenskapligt beskrifvande text söker det gifva den
trognast möjliga bild af det, som ännu finnes kvar af de
ålderdomliga murarna och deras gamla fasta inredning. Utgifvaren har för
dettas uppnående samlat en stab af fackutbildade medarbetare,
amanuenserna A. Kumlien, Pär Axel Olsson och H. Wåhlin, lektor K. B.
Berlin samt fil. kand. Karl Werner, hvilka hvardera åtagit sig en
eller flere borgar till behandling. Arbetet tryckes i en synnerligen
rik, men sträng utstyrsel i 300 numrerade exemplar och är afsedt att
utkomma i sju dubbelhäften, af hvilka de udda numren innehålla
text och afbildningar, de jämna arkitekturritningar.
I det nu utkomna dubbelhäftet ådrager sig den största uppmärk-
Skånska
Borgar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
