Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkskolelärarekåren inom det svenska samhället. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 E. H. THÖRNBERG
hällsstämningen, om man tillade: Och de socialgrupper, som
lefva däruppe, skynda att möta denna kår med
välkomsthälsningar, medan de, som lefva därnere, med välgångsönskningar
följa den på dess ständiga uppåtskridt. Det är i mångt och
mycket den motsatta stämningen, som utgjort den goda och
tjänliga väderleken åt den litterära och journalistiska flora,
hvilken, uppspirande som sidoväxter kring August Bondesons »John
Chronschoughs memoirer», samlat sig till en praktrabatt i Karl
Hjalmar Lundgrens Bengtzénsbref.
Folkskollärarnes idoga framåtsträfvan med dennas starka
färg af såväl en aldrig slappnande, ofta ängslande individuell
sjelfkänsla som ett sällsport intensivt kårmedvetande måste ses
i den förklarande belysningen af denna yrkeskategoris sociala
enhetlighet. Det kan nämligen sättas ifråga, huruvida någon
annan samhällsgrupp utanför den egentliga lönearbetareklassen
företer en sådan homogenitet som de manliga lärarne vid
Sveriges folkskolor. Kärnan af dem har utgått ur bondehem.
Detta har i regel varit så typiska bondehem, som de någonsin
kunnat vara, sedan den gamla besutenhetsförordningen och
fyrståndsrepresentationen gått all världens väg. Alla förändringar
och omskiftelser till trots, utgör fortfarande den svenska
bondeklassen »en mellanlänk mellan arbetareklassen och den s. k.
medelklassen i andra länder». Folkskollärarne från bondehem
skulle ju genom sin utbildning och sysselsättning kunna väntas
allmänt knyta sig tätare fast vid den egentliga medelklassen.
Men detta har ofta nog hindrats af ekonomiska förhållanden
och af den dunstkrets utaf stackars fattigskola, som alltför
länge fått lägra sig kring det undervisningsverk, för hvilken den
genombrytande liberalismen lyckades lägga grunden 1842.
Åtminstone delvis intaga dessa lärare fortfarande bondens
mellanställning. Men dennes grundval af egen jord har utbytts mot
ett kunskapspensum och ett examenspapper, giltigt blott för
en enda bana. De bli, m. a. o., intellektualiserade bönder,
med bondens traditioner men utan bondens gård och grund.
Från bondehemmet ha de gemenligen fört med sig en sund kropp
och en länge uthållig arbetsförmåga — ehuruväl ansträngning
och kanske äfven för torftig näring under seminarietiden samt
sedermera dåliga skollokaler allt emellanåt verkat nedbrytande
nog på dem. Från sin klass ha de ärft ett oförfäradt mod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
